11 augusti 2012

Begravning och allergi

Igår hade vi begravning för R:s pappa. Det var en enkel och fin begravning även om jag med mina norrbottniska rötter finner seden att lämna kistan i kyrkan lite ovan. Jag har lite svårt att acceptera att man inte följer personen hela vägen så att säga och att man väljer att inte ha en grav. Det är en kulturskillnad bara, ingen kritik, och jag tror aldrig att jag kommer uppfatta kremering och minneslund som det normala hur länge jag än bor på en annan plats. I döden är vi ofta konservativa och vill återknyta till det som är gammalt och känt. Både min morfar och min pappa som var ateister hade tex kyrkliga begravningar och det var inte bara de anhörigas önskan utan något båda uttryckt att de ville trots att de inte trodde på gud och man kan ha borgliga begravningar. Traditionen och att återknyta till det som gjorts förr var för stark tror jag. Hur som helst, jag är glad att kunna ta ett sista farväl av Stig och att Lilla Bus fick vara med även om hon inte kommer minnas det. Jag har tagit kort som hon kan få se när hon blir äldre och inser att hennes farfar inte lever men att hon träffat honom som bäbis och att hon var med på hans begravning. Hon hade den röda klänningen som hon hade på ett av besöken på sjukhuset, jag och R tyckte det var fint.

Efter begravningen var det fika och R fick en smörgås istället för smörgåstårta (han är allergisk för både ägg och fisk) men när vi kom hem började han svälla upp. Först ville han inte åka in på sjukhus men när han hade utslag och var svullen över nästan hela kroppen tvingade jag och hans mamma honom att åka in. Tack och lov var han OK i luftvägarna även om det kanske delvis berodde på att jag lånade ut min Bricanyl till honom. Vi tror han fick i sig fisk på något sätt, kanske en smutsig kniv och det var därför det blev så. En olycka kommer sällan ensam säger de, usch för att behöva få en allergichock på dagen för sin pappas begravning. Jag har sympati för honom och jag är glad att han i alla fall klarade sig så bra som han ändå gjorde. Efter lite kortison så hade nästan all svullnad gått ned. Han har haft lite obehag kring läpparna idag och ont i händerna pga allt kliande men i övrigt är han återställd. Han såg ut som en röd Homer Simpson så det var inte direkt lindrigt om man säger så.

I morgon blir det kyrkan för att höra förbönen för Stig. Jag har inte varit i kyrkan på månader så det känns bra att fara dit. Jag hoppas att det är nattvard så jag kan ta med Lilla Bus fram så de kan läsa en välsignelse över henne och jag ta nattvarden förstås. När vi kommer till Umeå måste vi också ordna med dopet för henne och allt vad det innebär. Det är lite jobbigt men ändå kul att få planera lite kalas för att fira dopet. Dopet i sig måste jag ju inte planera, det sköter ju sig själv när prästen fått alla uppgifter, tack och lov.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar