7 maj 2017

Ersätta fisk

Med en man med kraftig fisk- och skaldjursallergi så blir det sällan jag kan äta fisk. Här har jag därför skrivit ned några tips för dig som längtar efter något som påminner om fisk och är allergisk eller anhörig till en allergiker. Jag själv kan äta fisk och musslor men reagerar på räkor och andra skaldjur vilket jag också sörjer men det är svårare att ersätta dessa så där har jag färre tips. De som är allergiska för både fisk och skaldjur tål ibland musslor men prova inte om du har svåra reaktioner.

För fiskgratänger så funkar faktiskt tunt skivad halloumi väldigt bra som ersättning. Välj ett recept och ersätt bara fisken med halloumi (två paket brukar räcka bra till 3-4 portioner). Vill man kan man marinera den skivade halloumin med 1 dl varmt vatten med 1-2 msk vegetariskt buljongpulver och dill och lite citronsaft.

Mitt favoritrecept är så här:

2 paket halloumi tunt skivad

Marinad
1 dl varmt vatten
2 msk vegetariskt buljongpulver
en skvätt citronsaft
svartpeppar
finhackad dill

2 tomater
5-6 champinjoner

400-500g creme fraiche
1 dl grädde
svartpeppar
salt
finhackad dill

Häll marinaden över den tunnskivade hallomin du placerat i en ugnsform i ett jämnt lager över hela formen. Ju tunnare skivor desto godare gratäng tycker jag. Skär tomaterna och champinjonerna tunt. Man kan själv välja om man vill tomaterna eller champinjonerna överst men det lager man har överst bör skäras något tjockare än det som man har under. Lägg det lager du vill ha närmast halloumin i formen. Salta och peppra lite ovanpå tomaterna eller champinjonerna. Klicka ut creme fraichen över hela formen som ett tjockt lager. Häll grädden i formen i kanten så creme fraichelagret inte sjunker ned just där du häller. Lägg på det övre lagret av champinjoner eller tomater. Salta och peppra och strö lite dill överst. Grädda i ugnen i 175 grader tills ytan är vackert gyllende.

För fet fisk som lax så rekommenderar jag att prova att göra receptet med tunnskivad kyckling. Det smakar inte lax förstås men många goda grytor fortsätter att vara goda med kyckling istället för fisk. Vill man ha en mer fiskig smak skulle jag rekommendera att blanda i en burk caviart (vegetarisk kaviar) i slutet av tillagningen eller servera det till. Jag tycker att det är godast med kall caviart men den kan blandas i och bli varm också. Ovanstående recept kan också serveras med caviart i eller vid sidan av rätten men behöver inte detta eftersom dillsmaken gör att man tycker att det smakar ganska fiskigt ändå.

En rolig grej jag hittat är morotslax. Jag har inte provat det men tycker det låter spännande. Man kan även göra inlagd aubergine som då liknar inlagd sill men då jag inte riktigt är så förtjust i sill är det inget jag provat göra men kanske även detta är något jag kommer prova i framtiden.

Många veganska "fisk"-recept bygger på tofu. Det är ett alternativ för många men själv mår jag inte riktigt bra av tofu (rapar osv) så jag undviker det helst och då vi inte är veganer är det inte något vi måste äta. Vill man äta vegetariskt kan man göra ungefär samma som ovan eller skippa marinaden och välja en rökt eller marinerad tofu. Rökt tofu tror jag skulle bli väldigt gott, det åt jag ibland innan jag fick för stora besvär av att äta tofu.



22 april 2017

Uppdatering av fasteutmaningen

Vi lyckades inte hålla att bara tillaga kött på söndagar men vi höll oss till ungefär ett tillagat mål kött per vecka och vi köpte inget kött annat än de två gånger vi åt på Subway. Det har varit en skön tid då vi tillåtit oss själva att prova nya och gamla saker och det blev en hel del etiopisk mat men bara arepas en gång så vi kan fortsätta att utforska den mexikanska maten senare. Nu ser vi fram emot att äta mer vegetariskt för det vill vi alla göra nu och att äta våra köttfavoriter. Själv är jag sugen på en riktigt smaskig kyckling eller en mustig köttgryta, gärna med vin i.

Utmaningen nu och fram till hösten är att klara av att jobba och ha Lymmel hemma och kanske även Bus, organisera ett städschema, hitta på meningsfulla aktiviteter till de små i sommar som inte kostar så mycket, sortera ut ännu fler saker och hitta mig själv.


Och här är jag! Hittad med andra ord. (Bild från webbkamera, därav lite konstig kvalitet)

16 april 2017

Tiden tickar på

Tiden tickar på och här på påskdagens morgon så inser jag att Lymmeln är snart 9 månader och har gått från:


till det här:


(Han är inte instängd i en bur, bara fotad genom babygrinden)

7 april 2017

Låt oss gå framåt
i vår barmhärtige faders godhet
i vår bror Jesus ömhet
i den helige andes ljus

Att drabbas av ett terrordåd är en kollektiv sorg och en attack på allt det vackra i människor och vårt land. Samla kraft för det goda och jobba tillsammans för att undvika det onda så kan det inte vinna. Genom hat, ilska och hårda ord så låter man terroristerna få det samhälle de vill.

Kärlek! <3 font="">

6 april 2017

"Du är inte ett offer"

Nu skriver jag vidare om det jag skrev om i förra inlägget. Jag ska bredda mig lite och prata just om faran med att göra kvinnor till offer oavsett om grunden är sexuell eller ej.

Som feminist är det viktigt att ibland ta på sig förtryckarens glasögon och se sig själv och andra kvinnor. Det är inte bara viktigt utan essentiellt för feministisk analys. Det är dock lika viktigt att ta av dem igen när du är klar. Du är nämligen inte svag, ett offer eller en värnlös kvinna. De som utmålar kvinnor på detta sätt har nämligen fel. Kvinnor idag och historiskt sett har använt alla resurser de står till förfogande för att förbättra sina liv. Idag har vi mer resurser än vi någonsin haft och på många sätt kan kvinnor faktiskt mäta sig med män. Patriarkatet har retirerat men de har också omgrupperat. Den som tror att det inte är så ser sig inte långt utanför sitt eget kvarter. Vi kan se att år av kvinnokamp, krav på rättigheter och att kvinnor faktiskt tagit sig för lett till något. Vi är inte hemma men vi börjat resan så att säga.

Alla människor har inte möjlighet att välja att leva livet exakt som de vill, det är ett litet fåtal i samhällets topp som ens kommer nära. De flesta människor har ett antal på olika sätt bundna val (kultur, kön, klass osv) men de har likväl val och vi har alltid en möjlighet att ändra livets spel.

Det är närmast oförskämt att möta en människa och se ett offer och inte en person som gjort ett medvetet val. Det betyder inte att människan framför oss inte kan vara förtryckt eller att hen är nöjd med sitt liv men personen är inget offer. Bara för att andra människor av någon anledning utövat makt över en människa så är inte den människan så länge livet finns utan möjlighet till förändring och förbättring och människor är starka varelser som inte är förlorade om de själva vill förändras.

Men att leva med förtryckarens etiketter är farligt, då internaliserar man förtrycket och ger upp sin egen möjlighet att deklarera vem man är. Jag är inget offer, ingen förtryckt kvinna eller någon som saknar möjligheter att ändra mitt liv. Jag är inte så galen att jag tror på liberalismens "alla kan göra vad de vill bara de lägger manken till" men det betyder inte att vi är dömda av våra omständigheter. I så fall skulle skomakaren alltid vara fast vid sin läst och vi skulle inte ha rösträtt för kvinnor. Samhället har förändrats för att människor har tryckt på att det ska göra det. Det var inte möjligt att kräva allt vi har idag i början av nittonhundratalet när rösträtten gick igenom men det var möjligt att genomdriva några saker. Så fortsätter det. I det politiska livet och i hemmet. Ingen är perfekt men det är värt att kämpa på. Min pappa var inte så engagerad i barnen och definitivt inte i att städa hemmet och även om min och min mans liv knappast är något feministiskt paradis så är det mer jämställt än mina föräldrars och det är vad man kanske kan kräva, att vi försöker förbättra något i våra liv. Vissa orkar mycket och tack och lov till er allihopa, men alla kan göra något litet för att göra samhället bättre.

Perfektionism är farligt och att ställa sig frågan "Är jag en bra..." är sällan konstruktivt men det är konstruktivt att agera. Bli inte hopplös men gör något. Gör alltid något för dig. För världen. För dina barn. För framtiden. Du är inget offer, du gör något.

1 april 2017

Sex och feminism får inte hamna i moralism

Som många feminister så har jag tagit ställning för en samtyckeslag och ser den utveckling som verkar vara på gång i den vägen som något positivt. Min största anledning till att vara positiv är att jag verkligen är angelägen om att sex ska vara en positiv kraft i människors liv och för att jag tror att om det finns ett krav på samtycke så blir diskussionerna om ja och nej fler och tydligare och människor behöver inte gå med på saker de inte gillar och kan också säga ja med medvetenheten att det är ett ja till det som man faktiskt samtycker till och inte till andra saker man aldrig samtyckt till. 

Jag har visserligen alltid sett mig själv som avslappnad i förhållande till min egen sexualitet men aldrig som någon tygellös sexpositiv galning men nu tror jag faktiskt jag blir tvungen att ta på mig den rollen, åtminstone i den feministiska rörelsen. 

På senare tid har jag läst och hört sådana uttalanden som gör mig djupt oroad över vilken typ av sexmoral som finns inom den feministiska rörelsen. En välkänd stor fråga är porren och många feminister ser porr som default som filmade övergrepp. För mig är frågan: Är det ett övergrepp som är filmat eller frivilligt sex framför en kamera. Om det är det första är det fruktansvärt medan om det är det senare så är det för mig en neutral sexuell handling. Porrindustrin är inte direkt vacker men det finns trots det som frivilligt deltar och tänder på att ha sex framför en kamera och dessa människor ska inte behöva utsättas för spott och spe eller bli kallade onormala. Tyvärr tror jag att feminismens massiva porrmotstånd delvis bidrar till förtrycket som porraktörer utsätts för. Om patriarkatet fördömer de "dåliga" kvinnorna så gör tyvärr många radikalfeminister detsamma. De kanske ser kvinnorna som offer i första hand men i andra hand när de inte inordnar sig i offerrollen så blir de lätt tyvärr "dåliga" istället fast för att de inte passar det feministiska mönstret. De får då dubbelbestraffning från både patriarkatet och feminister enligt logiken att porrbranchen är ful så de som inte tar avstånd från den utan deltar aktivt då också blir fula och går patriarkatets ärenden osv.

BDSM är en ny hatgrej för feminister och det är kanske inte så svårt att förstå varför, att tända på att bli slagen eller slå någon (bla förenklar för att slippa dra upp alla varianter) är ju nästan enklare att tolka som kvinnomisshandel och förakt. Men jag återgår till den där idén i början: samtycke. Finns ett ordentligt inhämtat samtycke så har jag svårt att se problemet. Vi människor tänder på det vi tänder på och när det gäller vuxna människor så kan jag inte se någon annan lösning än att folk låter andra få ha sina små sexuella egenheter i fred och att vi låter folk sköta sig själva. 

På något plan kan jag ändå förstå dessa invändningar. Porr är inte direkt smakfullt för det mesta och jag ser faktiskt risken att blanda BDSM och en person med önskan att förnedra och göra någon illa även utan samtycke även om jag inte håller med att detta är uttryck för förtryck per automatik. Nu måste jag bara dela med mig de värsta pärlorna: Kvinnor borde säga nej till att låta män utföra oralsex på dem eftersom män bara gör det för att kvinnor ska suga av dem och inga kvinnor gillar att suga kuk. (Va?) Kvinnor som har inre blygdläppar som inte hänger utanför de yttre blygdläpparna har "barnkön" och har opererat sig. (Nej. Variationen är stor och utomliggande inre blygdläppar är väldigt vanligt men de som döljs av de yttre är ingen missbildning eller något som bara hör till unga människor. Båda är lika normala) Penetration är våld men kan accepteras för barnalstring. (WTF?) 

Många feminister brinner för att skydda kvinnor mot mäns våld och våldsam sexualitet och det är hedervärt men man får inte gå så långt att man berövar kvinnor en sexualitet byggd på samtycke för att skydda eventuellt förment svaga kvinnor (offer). Om vi vill att kvinnor ska kunna säga nej och framförallt ja till sex på sina egna villkor kan vi inte hålla på och moralisera och dela in sex i dåligt och bra om det är drivet av samtycke. Du kanske inte gillar att bli bunden och piskad, men du behöver inte göra det för att någon annan vill göra det och den personen tvingas heller inte göra något du gillar men som hen inte gillar. Båda faller under samtycke. 

Varför känner jag att jag måste tala om detta? Ja, jag har barn som någon gång ska bli vuxna och om de tvingas ut i en värld där de förutsätts inte vara kapabla att själva veta vad de gillar och inte gillar i sängen skrämmer mig. En värld där de upplysta, feministerna, förespråkar en sexualmoral en grad mer tillåtande än kristna högern i USA får mig att bli rädd. Jag är gammal nog att göra vad jag vill i detta avseende men vem vet hur det blir för dem om vi inte passar oss. 

25 mars 2017

Om inlägg på engelska samt några av mina äldre inlägg

De finns inte längre på bloggen. Jag har en längre tid velat ta bort mina inlägg på engelska och nu hade jag äntligen tid med detta. Jag har även valt att ta bort några få av mina äldre inlägg. Varför? Ett av dem refererar till en komplementär syn på könen jag inte längre har och jag vill inte ha kvar inlägget. Jag kunde ha valt att ändra det och förklara varför eller valt att ha kvar det som ett monument över min förändring men jag valde att ta bort det så jag kunde känna mig mindre orolig att någon hittar detta inlägg och försöker lägga på mig åsikter jag inte längre har och egentligen aldrig haft. I början av min tid som kristen trodde jag att den komplementära synen var den enda bibliska men efter mer studier insåg jag att detta är illusion och guds intention för människan var relation utan hierarki mellan män och kvinnor.

Många är emot att rensa eller ändra i bloggar men nu är det så här jag har gjort så ni får acceptera detta och jag är öppen med detta så att folk inte börjar snickra några egna teorier om varför saker försvunnit. Engelskan är borta för att jag vill ha en rent svenskspråkig blogg och de fåtal saknade blogginlägg på svenska som någon kanske upptäcker är alltså på grund av att jag inte längre står för dessa och känner att jag inte vill ha kvar dem på bloggen. Kort och enkelt.