24 oktober 2014

Abort i bibeln

Vissa kristna är starka abortmotståndare och jobbar aktivt för avskaffad rätt till abort under alla former utom om kvinnans liv är i fara. De åberopar det faktum att bibeln beskriver barn som en gudagåva och att människan existerar innan den är född tex genom denna vers:

13Du skapade mina inälvor,
du vävde mig i moderlivet.
14Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
15min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag flätades samman i jordens djup.
16Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
17Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,
väldig är deras mångfald.
18Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,

når jag till slutet är jag ännu hos dig. (Psaltaren 139 13-18)

Andra skulle påpeka att bibeln lär oss att vi inte ska döda och att abort är att döda.

Samtidigt som jag kan förstå och respektera denna åsikt så är det viktigt att påpeka att den inte är den enda som kan försvaras av bibeln. Ta ett citat som detta: 

Om någon under ett slagsmål stöter till en havande kvinna så att hon får missfall men ingen annan skada sker, skall han böta vad kvinnans make kräver, sedan värdering ägt rum. (Exodus 21 22)

Det går knappast att säga att detta är en speciellt sentimental vers och åtminstone så ger den inget stöd för den mer moderna idén som förekommer hos vissa kristna att livet börjar vid befruktelsen.

Jag vet inte när livet börjar och om det är mord att göra abort, jag vet helt enkelt inte. Jag ser två idéer i bibeln och de står emot varandra, att vi är skapade redan innan vi är födda och den osentimentala synen på framkallat missfall som ändå kommer fram i Andra Moseboken. 

Jag tror på att man inte ska döda och ett abortförbud kommer leda till döden för de kvinnor som ändå kommer vilja göra abort och de kommer sannolikt aldrig att försvinna. Tillåten abort kanske leder till att barn dödas men också till att kvinnor som inte vill bli mammor får slippa. I mina ögon är det inte svart eller vitt, förbud ens när man söker bibliskt stöd för sin åsikt om abort och involverar man alla faktorer i ett enskilt fall blir det ännu mer grått.

Historiskt sett har man ofta inte riktigt räknat den tidiga delen av graviditeten innan mamman känt rörelserna från barnet som riktigt del av graviditeten och det har faktiskt inte ansetts som så problematiskt om något hände med fostret under denna tid. Abort var förbjudet men om kvinnan inte visste om att hon var gravid så kunde man ju åtminstone hävda att det var ett misstag om inte barnet rört på sig ännu. Den moderna idén om att abort alltid är fel från befruktningen har inte historisk kontinuitet vilket jag anser är ytterligare argument emot den som den allrådande kristna synen.

Min egen syn? Jag anser att abort ska vara tillåtet i ett tidigt skede av graviditeten (hur man ska definiera tidigt vill jag lämna öppet) oavsett orsak men att man i ett senare skede bör begränsa aborter till de som är medicinskt nödvändiga och att om barnet kan överleva utanför livmodern så ska inte abort utan födsel genomföras. Jag är kritisk till fosterdiagnostik för att sortera ut människor men att det är OK för att underlätta för föräldrar att veta hur deras barn mår. 

Jag tror dock att det är få tillfällen som skulle kunna få mig att göra abort, ett icke-livsdugligt foster (tex utan hjärna) och för att rädda mitt eget liv känns självklara, allt annat är grått. Jag tror på att man i ett äktenskap bör vara öppen för att barn kan skapas även om man använder preventivmedel och att man bör göra sitt yttersta för att välkomna de barn som skapas oavsett orsaken. Går det inte att fortsätta graviditeten så kanske det då får ses som ett mindre ont.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar