8 mars 2012

Det var bättre förr?

Idag på internationella kvinnodagen så har jag läst en massa om mödradödlighet och förlossningssäkerhet. I Sverige dör en kvinna på 17400 förlossningar, i Bangladesh är det 1 på 110. Det betyder att alla där känner någon som dött i barnsäng. Utöver detta behövs det sexualundervisning, tillgång till preventivmedel och kampanjer för att skaffa barn senare. Abort finns men det kallas att man reglerar mensen och är egentligen bara tillåtet i 10 veckor för gifta kvinnor men många kliniker kräver inga bevis på att kvinnan är gift och kollar inte hur långt gången hon är så abort finns. För mig kan aldrig abort vara något oproblematiskt, men det är likväl en viktig rättighet för kvinnor. Det bör tilläggas att Bangladesh är ett gott exempel på ett land där dödligheten minskat kraftigt, kvinnor får färre barn och åldern för första barnet har gått upp. Hur illa än den höga dödligheten är så går utvecklingen åt rätt håll.

Min mormor födde 7 barn på ungefär lika många år. Hade hon velat göra abort? Det vet jag inte, men hon ville nog inte föda så många barn så tätt och efter 7 barnet ansökte hon om att få göra sterilisering som var det enda realistiska sättet att se till att inte få fler barn. Kondomer fanns, men inget annat skydd och abort var olagligt annat än under vissa speciella omständigheter. Hon var tvungen att få ett ja från både en läkare och en psykolog att sterilisering var lämpligt. Läkaren såg att hennes kropp var sliten och gav snabbt ett ja till sterilisering av medicinska skäl. Men när psykologen intervjuade mormor så svarade hon ärligt på frågorna. Hon älskade sina barn och hon hade aldrig känt att det vore bättre att de inte fanns. Hon var trött och ibland oroad att inte räcka till men att hon vanvårdade eller vill skada sina barn nekade hon till. Hon sa att hon ville ha alla de barn hon hade men inte några fler. Psykologen tyckte inte att hon behövde göra en sterilisering eftersom hon räckte till för sina barn och sa nej. Det fanns ingen förståelse att om hon fortsatte föda barn på samma sätt skulle hon kanske inte längre skulle göra det.

Hon blev snabbt gravid ytterligare en gång men då fick hon missfall och eftersom hon blödde så åkte hon in till stan för att få en skrapning. Min mormor var övertygad att den skrapningen gav henne komplikationer för hon blev aldrig gravid mer igen. Läkaren hade 'hjälpt' henne hade hon berättat till min mamma någon gång. Läkaren var nämligen samma som velat att hon skulle få sterilisera sig och när hon varit på väg att gå hade han lagt handen på axeln och sagt att han hoppades att han nu aldrig mer skulle behöva se henne där på avdelningen igen. Ingen vet om han medvetet genomförde en dålig behandling för att försöka hjälpa min mormor men som sagt, hon fick inga fler barn efter att blivit gravid gång på gång på gång tidigare... Var det bättre förr? I detta, absolut inte.

Som önskan för denna kvinnodag har jag att kvinnor i alla länder ska kunna få chansen att välja att använda preventivmedel, att när deras liv har gått i spillror kunna välja abort, att flickor och pojkar världen över ska ha grundläggande kunskap sex och samlevnad och att de barn som föds ska kunna födas säkert. Det behövs faktiskt inte stora pengar för att förbättra detta dramatiskt. En enklare utbildning för en 'barfotabarnmorska', utbildning av sex och samlevnadsrådgivare, bistånd som möjliggör preventivmedelsanvändning och även aborter.

Jag kan inte ohämmat hylla abort som företeelse men jag kan hylla rätten till fri abort. Många som är emot fri abort glömmer att det finns en andra sida på myntet, avsaknad av fri abort kan även innebära påtvingade aborter eftersom den rätt som ger kvinnor möjlighet till abort ger också kvinnor möjlighet att avstå från abort. Jag vill ha min frihet att avstå från detta, min frihet att kunna avvisa eventuella påtryckningar och även min frihet att forma min moraliska uppfattning om detta, hur kan jag då beröva kvinnor i Sverige och i världen samma rätt som mig?

Så jag väljer att lyfta fram kvinnor som min mormor och skänker en tanke till Bangladesh och alla de kvinnor som kunnat förbättra sina liv. Tjejerna som kunnat gifta sig när de är något på 20 istället för i yngre tonåren, kvinnorna som kunnat skaffa 2-3 barn istället för så många som deras kropp klarar och kvinnorna som kunnat få sin mens framkallad när de drabbats av det faktum att de är kvinnor i ett land där de har få rättigheter och där ett barn som blivit till på 'fel' sätt är otänkbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar