Treenigheten

Ibland gillar jag att chocka folk med att säga att jag inte tror på treenigheten. Nu är säkert redan någon upprörd och tycker att jag inte är en riktig kristen, men min vän, lugna dig, jag ska förklara.

ett plan är påståendet sant eftersom jag anser att det är en bristfällig bild av gud och att jag i mycket högre grad vill betona guds enhet än någon form av splittring. Gud är bortom vår fattningsförmåga och att dela upp gud i tre delar och säga "Se, det förklarar allt!" kan jag inte tycka är OK. Gud är ***. Gud är fadern, sonen och den helige anden, men samtidigt som närmar vi oss inte sanningen där utan snarare en fraktion av sanningen. För mig är inte treenigheten en lyckad bild av gud och i den bemärkelsen tror jag inte på den. Den tillför inget till min förståelse av gud och den skapar en bild av gud som tex judar och muslimer inte känner igen sig i. Vi kristna har en annan syn på gud än dem i och med att vi tror att Jesus är guds son, men jag anser inte att vår bild är så drastiskt olik som man kan tro om man ständigt hör talas om treenigheten, om en gud som är tre i en.

Gud är gud, och alla de beskrivningar som finns i bibeln är en fraktion av gud, ett redskap för människan att förstå och närma sig gud, men samtidigt måste vi acceptera att vi bara har tillgång till denna lilla begränsade del. Om man då begränsar denna fraktion ännu mer och insisterar på en förståelse i första hand utifrån tre små gudsbilder så begränsar man och fördummar man människan i hennes sökande av gud. Jag höll på ledas till konvertering på grund av hävdandet av treenigheten, våga se att gud är större! Jag ska återkomma med tankar om Jesus-guds son.

Kommentarer

Populära inlägg