Tankar i natten...

Så var det julafton. Sitter i soffan hos brorsan i ett mörkt och släckt hus med så många tankar i mitt huvud. Julen är så speciell på så många sätt, rent religiöst så är den kanske inte så speciell för mig, jag har inte riktigt "kommit ut" så mycket till mina syskon att jag kan önska skjuts till kyrkan för julotta eller andra begivenheter om än jag skulle vilja. Samma sak gäller påsken som jag också gärna spenderar med familjen, att kräva att få gå till kyrkan dessutom flera dagar i rad skulle nog väcka spekulationer om jag helt tappat förståndet.

Julen ger mig så myckt blandade känslor, jag älskar verkligen att få vara nära mina syskon, men samtidigt så får jag så dåligt samvete för att jag inte far hit mer. Det är många orsaker till det. Sedan mamma dog så har jag inte längre något eget hem här. Visserligen är jag mer än välkommen till alla mina syskon, men då uppkommer problem nummer 1: djur. Jag är allergisk för alla pälsdjur som finns och 3 av mina fyra syskon är typ alla typer av djur med päls. Alltså kan jag bara bo hos en av mina syskon, min mellanbror. Det gör att varje gång jag ska hit så måste han och hans familj ta hand om mig om jag inte åker med någon till stugan och det är kanske inte alltid man vill det. Det är problem nummer två, att jag måste lita till bara ett syskons gästfrihet. Det där med att vara gäst är problem 3, det kan verkligen vara jobbigt att komma till ett ställe som inte är hemma även om man känner människorna väl. Problem nummer fyra har med staden att göra, jag hatar min gamla hemstad. Jag tycker den är ful, trist och jag orkar inte med den kollektivistiska synen på människor och att man förväntas vara samma människa hela sitt liv från man gått ut högstadiet. Att åka hit till den stad jag lämnade utan sorg känns lite panikartat varje gång. "Jag vill inte hit, jag vill inte" Det var jobbigt att vara så långt från mamma och släkten när man var van att ha dem runt knuten, men att flytta är det bästa jag gjort, äntligen kunde jag helt bli människa. Jag flyttade för att plugga, men också för att slippa min gamla hemstad, både universitetet och min nya stad frigjorde mig. Jag saknar mina syskon som jag vet inte vad, men taggen att komma till "skithålet" stoppar mig från att se dem och det känns löjligt, därför får jag skuldkänslor för att jag inte ser dem så ofta. Jag har inte sluta älska er, men jag har aldrig älskat Boden.

I morgon blir det jul hos syrran och hennes arsenal av katter... Usch är väldigt allergisk för dem så det känns lite jobbigt men jag längtar att få vara med henne och med hennes familj. Snö finns det mycket gott om så i år är det en riktig vit jul här.

God Jul och välsignelse!

Kommentarer

Populära inlägg