27 april 2013

Ockuperad hjärna=ingen bloggning

Jag har tänkt och tänkt och tänkt så himla mycket den senaste tiden. Jag har funderat hit och dit om mitt liv, mina val i livet och kort sagt allt mellan himmel och jord. Jag vet så mycket att jag vill ha förändring och det är något som både jag och R vill men så mycket av det vi önskar är upphängt på annat än det som vi har kontroll över och det är så frustrerande. Jag som är en oroare går och oroar mig och R blir sur för att jag börjar rabbla alla möjliga 'tänk om...' och jag blir orolig för att han som går och tänker mycket för sig själv inte pratar med mig om det som oroar honom och det som han har i huvudet. Kort sagt så har det varit en hel del onödiga konflikter i vårt liv av ovannämnda anledningar. Det är jobbigt att känna sig så fångad, det är den korta historien, alla turer hit och dit är inte intressanta för andra att läsa om och jag är heller inte intresserad av att skriva mer än så här i detta läge.

Jag har också funderat en del på min tro och det liv jag vill leva. Jag har levt på ett lite annorlunda sätt i flera år med annorlunda klädval och val i livet för att jag har sett dem som positiva för min andlighet. Jag har i stort inte backat från det beslutet och jag vill även fortsättningsvis välja bort en del av de saker jag kan välja bort men kanske kommer jag välja på annat sätt. Jag kan känna att två drag inom mig står i konflikt just nu. Som fortfarande ganska nybliven mamma så känner jag mig lite fångad i de enkla löst sittande kläder jag burit de senaste åren. Det känns som att andra bara läser det som att jag gömmer mig och skäms och även jag själv känner mig mer osäker klädd så än stark och skyddad som tidigare. Därför har jag experimenterat med olika  sätt att klä mig på senare tid. De jeans jag aldrig slängde har åkt fram och jag har valt andra klädkombinationer än jag gjort tidigare och... det har känts både bra och dåligt och jag har inte kommit någon vart egentligen om var jag vill hamna. Jag tror, noterar tror, att jag kanske vill börja klä mig ännu enklare hemma men kanske istället börja klä mig mer konventionellt när jag rör mig ute på mer officiella uppdrag som jobb och annat. Jag tror att jag kanske behöver den balansen. Jag vet dock inte utan jag provar mig fram, learning by doing, som jag alltid trott så mycket på som inlärningsmetod men också som teologisk metod. Jag ska lära mig genom att pröva och testa, hellre än att använda en massa kraft från min hjärna och lita på den känsla jag får.

Jag har också funderat väldigt mycket på hur jag kan ge Lilla Bus en uppfostran som gör det lättare för henne att känna tro och vara nära gud. Jag funderade mycket på det som gravid och det var svårt att få några bra svar. Antingen så var svaren i form av amerikanska fundamentalister med sjuka idéer om barnuppfostran eller folk som trodde att det handlade om en vilja att indoktrinera och förhindra att min dotter fick tillgång till andra idéer eller religioner. Nej, nej, nej! Det var ju inte det jag ville ha tips om utan hur man kan stärka och hjälpa barnets upptäckande av det gudomliga. Hur man kan lära dem moral och kristna principer på en vänligt och naturligt sätt, varje dag i livet. Inget annat. Jag har börjat försöka skriva lite om detta nu och även lite om hur man kan se på olika delar av bibeln och de budskap den ger om barn. Det går inte så fort och så enkelt som jag skulle vilja men jag hoppas kunna publicera några av dem i all enkelhet och förhoppningsvis till nytta för andra föräldrar med samma tankar så de slipper få de reaktioner jag fick och slippa ge sig in i de fulare delarna av det träsket.

Det är vad som händer i min hjärna och dessutom har jag en snart 10 månaders bäbis med separationsångest, tandsprickning och just nu troligen en förkylning på gång.


7 kommentarer:

  1. bara ville säga känn ingen oro för det som går utöver ditt kontroll.
    Den här sidan tyckte jag var nyttig för mig kanske något för dig?
    http://peacefulwife.com/2013/04/29/worry-part-1/

    tabitha

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas att du hittar inspiration och ork att skriva mer, jag tycker verkligen att det här är en givande blogg! En hel del tänkvärt... Och jag hoppas att du får möjlighet att dela med dig mer av dina tankar kring barn och tro. Men jag förstår också att mycket energi går åt när man har en framtid att grubbla på, som dessutom hänger på sådant man själv inte kan göra så mycket åt... Jag hoppas det löser sig!

    (Sen blir jag lite nyfiken på det du skrev: "Jag har också funderat en del på min tro och det liv jag vill leva. Jag har levt på ett lite annorlunda sätt i flera år med annorlunda klädval och val i livet för att jag har sett dem som positiva för min andlighet. Jag har i stort inte backat från det beslutet och jag vill även fortsättningsvis välja bort en del av de saker jag kan välja bort men kanske kommer jag välja på annat sätt." Vad menar du?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var medvetet lite kryptisk där men ett kort förtydligande. Jag har under flera år valt att inte bära avslöjande kläder, ha huvudbonad och välja bort vissa färger och typer av kläder. Jag har idag tänkt om lite och insett att jag byggt upp ett inre regelsystem som är lite för strängt för att vara optimalt för mig. Jag kommer fortsätta tänka på vilka kläder jag väljer och vad de säger men tex kommer jag inte längre välja bort vissa färger och mönster enbart för att de är uppseendeväckande eftersom jag har ändrat mig när det gäller att färg och det intryck det ger. Samtidigt så anser jag fortfarande att det är bra för mig att inte klä mig enligt mode, att ha anständiga kläder och jag vill fortfarande använda huvudbonad men jag vill göra det på ett lite friare och personligare sätt.

      Radera
  3. Intressant! Jag är väldigt nyfiken på att läsa mer om dina tankegånger kring det här om du skulle orka/vilja skriva om det. Tex det här med huvudbonad, hur kommer det sig att du väljer det? Eller färger och mönster, vad väljer du bort och varför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har skrivit en del om det tidigare men när det gäller huvudbonad så handlar det helt enkelt om att jag anser att det är vad gud vill att jag ska göra. Det sägs i bibeln att kvinnor ska täcka sitt hår och även om jag inte lägger mig i att de flesta kvinnor idag inte gör det så tror jag att det är aktuellt ännu idag och något som gynnar mig.

      Numera väljer jag inte bort mönster och färger men under en period valde jag i första hand dova färger och enkla mönster som var vävda i tyget tex rutor eller ränder men inget annat. Jag hade en del äldre kläder som jag behöll så jag var aldrig helt konsekvent men ganska så. När det gäller att klä sig enklare så handlar det om att minska distraktioner i ens gudsrelation. Om jag bara har kläder som passar med varandra så behöver jag inte lägga någon tankeverksamhet på detta och kan använda den tiden till andlighet. Tyvärr insåg jag efter ett tag att det istället gjorde mig fixerad vid mina kläder vilket ju inte var meningen. Därför har jag nu tillåtit mig själv att välja mer fritt och jag har faktiskt blivit mindre distraherad av det.

      Ändå dras jag till det som på engelska brukar kallas "plain", enkelhet. Amishfolket brukar kallas "the plain people" men enkelhetsidealet hos kristna finns i andra grupper också som kväkare och i viss utsträckning hos katoliker även utanför kloster och hos olika protestantiska kyrkor men det är mindre grupper mestadels. Det handlar om att minska konsumtion, minska antalet ägodelar, undvika överdådig mat och även då klädsel. Många väljer just en klädsel som inte följer modet och inte ändras hela tiden. En del bär enkla men moderna kläder (som jag försökte göra) medan andra väljer kläder från äldre epoker (ofta inspirerade av Amishfolket eller annan historisk klädsel). Ett fåtal bär kläder som mer liknar kläder som munkar och nunnor bär. Jag dras fortfarande till detta ideal men just nu jobbar jag mest på mina ägodelar och hur jag kan minska och redigera ut en del av dem ur mitt liv. Det finns en väldigt bra blogg som heter Kindred of the Quiet Way som en kvinna skriver i. Hon valde att ge bort minst en ägodel per dag i ett år. Hon är liksom jag dragen till enkelhet och även författare men ännu har jag inte läst hennes böcker. Hon är en mycket intressant kvinna och jag rekommenderar hennes blogg.

      Radera
  4. Tack för ditt svar! Intressant att få tal del av hur andra tänker, tycker och resonerar. Jag är själv kristen men jag har nog aldrig riktigt lagt ner någon större tankemöda på kläder ur ett kristet perspektiv. Möjligen att jag väljer kläder som inte är för avslöjande, men det kan nog egentligen ha lika mycket att göra med vad jag känner mig bekväm i. I vilket fall är det en tankeställare det här, helt klart något att fundera vidare på.

    Om jag får fråga lite till (säg till om jag blir för tjatig...!): du skrev bl.a. att det här med att täcka sitt hår är aktuellt ännu idag och att det är något som gynnar dig. Jag är bekant med att det står i Bibeln att kvinnan ska täcka sitt hår, men mer påläst än så får jag medge att jag inte är. Varför tror du att det är något vi bör göra? På vilket sätt är det aktuellt och hur gynar det dig? (Inte sagt i en ifrågasättande ton, utan nyfiken.)

    Intressanta tankar i din klädvalsreflektion. Tror verkligen att det är ett sundhetstecken när man faktiskt reflekterar över det men gör och väger syfte med resultat. Att fortsätta bara för att, nja...

    Det här med konsumtion och materialism har jag ju tänkt en hel del på, men det har liksom aldrig riktigt sträckt sig till kläder, inte på det sättet. Det har för min del mer handlat om själva konsumtionen (att inte köpa mer än vad man egentligen behöver, inte bidra till textilindustrin mer än nödvändigt genom att köpa second hand, att gärna köpa ekologiskt om jag ändå köper nytt osv), inte hur de ser ut. Men jag kan absolut se poängen. Som sagt, det här är nog något jag behöver fundera mer på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nejdå, det är bara kul att du undrar, du får fråga hur mycket du vill.

      Jag anser att det som står i 1:a Korintierbrevet att kvinnorna ska täcka sitt huvud är giltigt än idag, annars skulle jag inte välja att göra det. Jag har skrivit lite om detta i detta inlägg http://elliha.blogspot.se/2011/04/fordomar-och-missuppfattningar_30.html om hur huvudbonad för mig inte handlar om att acceptera gamla patriarkala kvinnoideal utan det handlar om en underkastelse för gud och för mig är det en symbol just för att jag samma rättigheter och skyldigheter som män när det gäller tro. Jag skriver mer om underkastelse här: http://elliha.blogspot.se/2010/03/tacka-haretunderkastelse.html och även hur jag ser på att andra kristna inte täcker sitt hår. En kort spoiler, jag är helt OK med att andra gör en annan tolkning än jag...

      Jag gynnas främst av det för att jag faktiskt påminns om gud varje dag och det jag känner till om gud från bibeln och från andens närvaro i mitt och andras liv. Det finns säkert sätt jag missgynnas av att täcka mig, främst är det nog att vissa människor bestämmer sig för att tro saker om mig som inte stämmmer och att jag tror att det finns en risk att det kan missgynna mig vid jobbsök, i synnerhet som jag har en helt öppen blogg där jag skriver om det. Jag hoppas verkligen att det inte blir så men risken finns.

      Konsumtion och materialism är något jag också tänkt på och nog alltid gjort i hela mitt liv, även innan jag blev kristen. Jag gillar second hand men har alltid haft mycket kläder så jag har också alltid köpt mycket nytt. Att ta steg och minska ned var nödvändigt för mig och jag känner idag att jag har visat för mig själv att jag inte 'behöver' alla de där kläder jag tyckte jag 'behövde' en gång i tiden. Jag kan erkänna för mig själv att jag faktiskt har ett överflöd, detta trots att jag minskat ned otroligt mycket ändå. Att se överflödet i mitt liv som ändå inte är så rikt har hjälpt mig mycket och det har de förändringar jag gjorde och gör gjort helt klart för mig. Annan konsumtion lockar inte mycket för mig även om jag förstås som andra människor ibland köper saker jag inte behöver bara för att jag vill ha dem. Det är OK ibland så länge det inte är ett permanent beteende.

      Radera