Gravid: Efter ultraljudet

Innan ultraljudet hade jag rätt mycket ångest och var livrädd att bäbisen var död i magen och att jag skulle få ett negativt besked men det blev bättre när jag sett att det fanns något där på riktigt men rädslan har ännu inte släppt helt men när man börjar känna fosterrörelser så är det enklare att tänka positivt för det kan ju inte vara tarmrörelser som gör att något stöter så hårt i revbenen att man är öm?

Jag kände troligen de första tydliga rörelserna i vecka 14 men jag vågade inte tro att det inte var inbillning. Då kände jag 4-5 sprättningar när jag suttit still i bilen i flera timmar där bilbältet suttit åt på lägre delen av magen. Med sprättningar menar jag att det kändes som någon sprättade med fingrarna fast på insidan av magen. Ungefär veckan efter ultraljudet började jag känna tydliga rörelser som man definitivt inte kunde beskriva som annat än sparkar (och kanske armbågar också). Det var verkligen skönt att veta att det lilla livet därinne inte dött utan utforskade sin omgivning. Magen blev större och större också och fler och fler frågade om jag hade något därinne och det var skönt att bara kunna säga "Ja".

Vid denna tid upptäckte jag fenomenet foglossning efter en promenad in till stan och efterföljande bäckensmärta som inte var av denna värld... Nu får jag känning av det lite då och då men genom att inte överanstränga mig i onödan har jag *peppar peppar* klarat mig rätt bra.

Runt vecka 32 så började jag få svullna fingrar och nu i vecka 34 så har förlovningsringen åkt av. Den går på än, men jag vill inte riskera att jag inte får av den om de svullnar med. I vecka 20 någonting så började jag med stödstrumpor för att slippa ha ont i fötter och svullna ben och på lite längre sikt slippa så mycket åderbråck och gud förbjude en blodpropp (man har förhöjd risk för detta under graviditeten liksom när man äter p-piller). Det är kanske inte det vackraste man kan ha på sig men bekvämt och praktiskt är det både som gravid och som icke-gravid tex när man flyger eller ska gå långa sträckor. Jag rekommenderar varmt stödstrumpor när man ska spendera en dag på stan eller om man åker på semester och ska gå på sight-seeing.

Magen började bli riktigt tung kring vecka 28 ungefär och i omkring vecka 33 så blev också fosterrörelserna lite annorlunda och det blev mer som någon bökade och knökade än att någon sparkade. På besöket hos barnmorskan sa hon att bäbisen lagt sig med huvudet nedåt och förhoppningsvis är den nu fixerad eller på god väg. Jag har lite noja för att den ska tvärvända sig men vi får se vad barnmorskan säger när jag ska dit i nästa vecka. Nu är magen som en fotboll och jag har fått mina första bristningar (gulligt va?). Jag har aldrig inbillat mig att jag inte ska få några bristningar, min syster och mamma fick massor men någonstans hade jag trott att de skulle komma mycket tidigare.

Kommentarer

Populära inlägg