Abort i bibeln

Vissa kristna är starka abortmotståndare och jobbar aktivt för avskaffad rätt till abort under alla former utom om kvinnans liv är i fara. De åberopar det faktum att bibeln beskriver barn som en gudagåva och att människan existerar innan den är född tex genom denna vers:

13Du skapade mina inälvor,

du vävde mig i moderlivet.

14Jag tackar dig för dina mäktiga under,

förunderligt är allt du gör.

Du kände mig alltigenom,

15min kropp var inte förborgad för dig,

när jag formades i det fördolda,

när jag flätades samman i jordens djup.

16Du såg mig innan jag föddes,

i din bok var de redan skrivna,

de dagar som hade formats

innan någon av dem hade grytt.

17Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,

väldig är deras mångfald.

18Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,

når jag till slutet är jag ännu hos dig. (Psaltaren 139 13-18)

Andra skulle påpeka att bibeln lär oss att vi inte ska döda och att abort är att döda.

Samtidigt som jag kan förstå och respektera denna åsikt så är det viktigt att påpeka att den inte är den enda som kan försvaras av bibeln. Ta ett citat som detta: 

Om någon under ett slagsmål stöter till en havande kvinna så att hon får missfall men ingen annan skada sker, skall han böta vad kvinnans make kräver, sedan värdering ägt rum. (Exodus 21 22)

Det går knappast att säga att detta är en speciellt sentimental vers och åtminstone så ger den inget stöd för den mer moderna idén som förekommer hos vissa kristna att livet börjar vid befruktelsen.

Jag vet inte när livet börjar och om det är mord att göra abort, jag vet helt enkelt inte. Jag ser två idéer i bibeln och de står emot varandra, att vi är skapade redan innan vi är födda och den osentimentala synen på framkallat missfall som ändå kommer fram i Andra Moseboken. 

Jag tror på att man inte ska döda och ett abortförbud kommer leda till döden för de kvinnor som ändå kommer vilja göra abort och de kommer sannolikt aldrig att försvinna. Tillåten abort kanske leder till att barn dödas men också till att kvinnor som inte vill bli mammor får slippa. I mina ögon är det inte svart eller vitt, förbud ens när man söker bibliskt stöd för sin åsikt om abort och involverar man alla faktorer i ett enskilt fall blir det ännu mer grått.

Historiskt sett har man ofta inte riktigt räknat den tidiga delen av graviditeten innan mamman känt rörelserna från barnet som riktigt del av graviditeten och det har faktiskt inte ansetts som så problematiskt om något hände med fostret under denna tid. Abort var förbjudet men om kvinnan inte visste om att hon var gravid så kunde man ju åtminstone hävda att det var ett misstag om inte barnet rört på sig ännu. Den moderna idén om att abort alltid är fel från befruktningen har inte historisk kontinuitet vilket jag anser är ytterligare argument emot den som den allrådande kristna synen.

Min egen syn? Jag anser att abort ska vara tillåtet i ett tidigt skede av graviditeten (hur man ska definiera tidigt vill jag lämna öppet) oavsett orsak men att man i ett senare skede bör begränsa aborter till de som är medicinskt nödvändiga och att om barnet kan överleva utanför livmodern så ska inte abort utan födsel genomföras. Jag är kritisk till fosterdiagnostik för att sortera ut människor men att det är OK för att underlätta för föräldrar att veta hur deras barn mår. 

Jag tror dock att det är få tillfällen som skulle kunna få mig att göra abort, ett icke-livsdugligt foster (tex utan hjärna) och för att rädda mitt eget liv känns självklara, allt annat är grått. Jag tror på att man i ett äktenskap bör vara öppen för att barn kan skapas även om man använder preventivmedel och att man bör göra sitt yttersta för att välkomna de barn som skapas oavsett orsaken. Går det inte att fortsätta graviditeten så kanske det då får ses som ett mindre ont.

Mig genom musiken

För att du inte tog det gudomliga (psalm 87)

https://www.youtube.com/watch?v=JVoUoTAs4GI&list=PLE2C98F0CBB68CCF6&index=9

Det enda jag vet...

https://www.youtube.com/watch?v=j0bMGiJNVu4&index=12&list=PLE2C98F0CBB68CCF6

Ett liv ur dina händer

http://www.dopguiden.se/musik/ett_liv_ur_dina_hander.html

Det är något konstigt med friheten

https://www.youtube.com/watch?v=9gtuACQ9RMs&list=PLD4356BEA52AFA3E2&index=8

Andalusien 1938

https://www.youtube.com/watch?v=sZWHe5MtBgs&list=PLD4356BEA52AFA3E2&index=9

Filosofen från Cuenca

https://www.youtube.com/watch?v=Aido52N8j-U&index=18&list=PLD4356BEA52AFA3E2

Brittiska museet

https://www.youtube.com/watch?v=DC2QtdGqshI&list=PLD4356BEA52AFA3E2&index=19

Den evige soldaten

https://www.youtube.com/watch?v=EM3VqgbI9rY&list=PLD4356BEA52AFA3E2&index=28

För många är det oförenligt att vara vänster och troende kristen men för mig är det vad jag kan vara. När Marx pratar om religionen som ett opium så har han på sätt och vis rätt, det finns de som gömmer sig i religionen och glömmer sin medmänniska för att gå upp i tron men det är just vad Jesus säger att vi inte ska göra. För någon som lever i tron är den inte något opium och ens religiösa upplevelse leder ofta till en kamp för människan här och nu. Vi får inte ta med oss något till nästa liv, inte ens våra goda handlingar men vi har också ett liv här och nu och ett ansvar. När jag inspireras att fortsätta att kämpa är det kväkarna som sa "thee" och "thou" och inte tog av hatten för att de genuint inte trodde att det fanns några herrar utom herren. Jag inspireras av av de bönder som Martin Luther fördömde för att de tog honom på orden och läste bibeln själv. Jag inspireras av nunnor som gömmer flyktingar och fredsaktivister som desarmerar krigsutrustning. Jag inspireras av de kristna som satte sig ned i vägen för en nazistdemo och sjöng Jesus älskar alla barnen.

Saker som gör mig oproportionerligt provocerad...

Det finns förstås många saker men jag undrar om inte nummer ett på listan är folk som undervisa mig om bananer. "Du vet väl att bananer inte är riktigt mogna förrän de är bruna" "I Sverige slänger folk mogna bananer och köper karten istället"

Ja, jag vet att gröngula bananer egentligen inte är mogna och jag vet att bruna bananer är sötare men: JAG GILLAR INTE BRUNPRICKIGA ELLER HELBRUNA BANANER! Jag har precis lika mycket kunskap om bananers mognadsgrad som du men jag gillar dem inte mer för det. På samma sätt gillar jag hårda äpplen och päron men då är det sällan någon som ska undervisa mig då.

Bara låt folk äta sina bananer som de vill, oavsett färg. Alla bananer är lika mycket värda.

Jag vill inte berätta...

Iris har verkligen kommit sig till rätta på sin förskola och jag tycker det är skönt att hon kan gå på en förskola här på Ålidhem med människor från hela världen och i närheten där hon bor så hon kan skaffa kompisar på nära håll. Hon leker med de flesta barnen och några av dem bor i närheten bl.a. två pojkar som är några äldre än henne. De är gulliga och trevliga med henne när vi träffas ute och fick hon skulle hon nog gärna följa med dem på vilda cykelturer och på vilda äventyr men det går inte hennes mamma med på, än.

Det som fyller mig med sorg är när jag tänker på hur dessa fina barn inte kommer att ha samma möjligheter i livet som Iris. Jag hoppas självklart att samhället ska fortsätta att utvecklas till det bättre men samtidigt vet jag att de kommer att möta en annan värld än Iris.

Jag vill inte berätta för henne att Khalid sannolikt kommer råka ut för människor som dömer honom utifrån hans utseende, religion och namn. Att om de söker samma jobb i framtiden så finns det stor risk att hans ansökan hamnar i sopkorgen och hennes blir kvar på skrivbordet bara för att hans namn inte är svenskt. Väljer han att låta skägget växa kanske folk ropar terrorist efter honom medan hon sannolikt inte kommer påverkas speciellt mycket av om hon väljer att försöka leva mer efter sin religion.

Jag vill heller inte berätta att Benedict hela sitt liv kommer få möta och bemöta människor som i första hand ser hans afrikanska ursprung och inte den person han är. Jag vill inte berätta för henne att det fortfarande finns människor som ser de som har brun hud som lägre stående människor och som som enbart kopplar brun hud med negativa saker. Jag vill inte berätta för henne att det finns människor runt omkring henne som fortfarande tycker det är OK att säga neger och som inte vill inse hur kopplat det ordet är till imperialism och rastänkande.

Jag vill definitivt inte berätta för henne att orsaken till att många människor säger till henne att hon är söt och vacker inte är för att hon som mitt barn är världens underbaraste, finaste, coolaste, starkaste och modigaste Bus utan för att hon uppfyller en stereotyp. Blont hår och blå ögon är helt enkelt vackrare i vissas ögon och i vårt samhälle är detta normen. När jag åker utomlands tror folk nästan aldrig att jag är svensk för ser inte ut så. Då kan man ju bara tänka på hur det blir för Khalid och Benedict.

För alla dessa tre barn och alla barn så måste jag dock berätta. Jag vet inte hur man förklarar kolonialism och imperialism för en tvååring och kanske går det inte men tiden tickar på och en dag kommer jag få lov att göra det. Jag behöver inte visa henne att barn i alla hudtoner är vanliga barn, det är jag övertygad om att hon redan förstått eller att det finns underbara och snälla vuxna med alla utseenden. Den blandning som barn som bor i svenskghetton kanske bara ser på stan är normen för henne och en dag får jag förklara att i många stadsdelar till och med i vår stad så bor det nästan bara svenskar och folk kan gå dagar utan att se en människa med brun hudfärg. Att dessutom förklara att en del av varför vi anses bo i ett dåligt område och varför alla svenskghetton är bra områden är för att normen i vårt samhälle säger att vit svensk är bättre än mörk utländsk.

Jag kommer berätta att dessa normer är skit och det är samma med dessa som med normerna som begränsar barn och vuxna utifrån kön att vi måste visa att de inte är OK och bryta upp och öppna upp det snäva och obekväma. Jag vet att Iris kommer att möta diskriminering p.g.a hennes kön och att de pojkar jag pratar om har istället manliga privillegier som inte kommer att komma deras systrar och döttrar till nytta. Men kampen för rättvisa mellan könen hör ihop med kampen för rättvisa för människor med alla hudfärger.

Martin Luther King sa i sitt mest berömda tal att han hoppades att hans barn skulle få leva i en värld där de inte dömdes efter sin hudfärg utan sin personlighet och med tanke på att de tre som lever idag är 50+ så kan vi nog säga att hans dröm inte blivit sann även om vi inte kan förneka att det är en annorlunda värld jämfört med sextiotalet. Hans dröm kan besannas men enbart om vi faktiskt aktivt jobbar emot rasism och diskriminering.

Jag avslutar med ett ett annat citat av MLK:

"I refuse to accept the view that mankind is so tragically bound to the starless midnight of racism and war that the bright daybreak of peace and brotherhood can never become a reality... I believe that unarmed truth and unconditional love will have the final word."

Funderingar och förtvivlan

Valet... Hur ska man börja? En rödgrön regering utan vänsterpartiet, en minoritetsregering och sverigedemokrater på 12%. Hur mycket mer bitterljuvt kan det bli, och inte ens ett F! i riksdagen. Jag hade så gärna sett det också även om jag anser att vänsterpartiet är ett bättre alternativ för mig personligen. Jag kände ett sorts hopp om en bättre och vackrare värld inför detta val så verkligheten känns kall och hård. I min lilla värld i valdistriktet Ålidhem Östra röstade omkring 70% på röd-grön-rosa partier så här är ju verkligheten lite annorlunda.

Det hade varit intressant att se hur en regering hade bildats med ett vänsterparti på 15%, F! på 15% och miljöpartiet på 15% medan socialdemokraterna fick 25%. Jag antar att socialdemokraterna velat samarbeta med miljöpartiet även här och de hade ju även i detta scenario inte fått 50%. Det intressanta är ju att miljöpartiet hade haft ett brilliant förhandlingsläge här eftersom de inte behövt säga ja till ett sådant samarbete utan förbehåll och om de trott att de fått mer genomslag för deras profilfrågor med en regering med vänstern och fi så tror jag de hade valt att lägga upp det som krav och då hade vi kunnat ha en enormt stark regering som kunnat driva en genuin vänsterpolitik. Kanske hade det gått att få igenom frågor som sex timmars arbetsdag, gratis kollektivtrafik och inga vinster i välfärden. Intressant tankeexperiment i vilket fall...

Politiken framöver blir spännande, sossarna har inte gjort det lätt för sig genom att neka vänstern att delta i regeringen men det kan också leda till en intressant politik. Om Lövén lyckas med sin plan kommer det sannolikt stärka sossarna men han spelar farligt för om det inte funkar kommer det sannolikt bana väg för en återgång till en borglig politik.

Kläder

Pop Ullbyxa

Pop Ulltröja

Fleeceoverall "Artic Kid"

Saker jag önskade man pratade om när det gäller amning

1. Det är svårt och det är OK att det är svårt. Många tror att det är något som kommer helt naturligt och att man bara kan göra det utan att tänka och för vissa kvinnor och barn är det så men de flesta får åtminstone kämpa lite ibland. Om det är svårt så kämpa inte ensam utan ta hjälp av amningsmottagningen eller amningshjälpen. Vissa BVC är också väldigt bra men tyvärr är det ett lotteri vilka ger bra råd. Om du ännu inte har fött barn så läs på så du är så förberedd som man kan vara.

2. Det är oftast inte så mysigt som det ser ut. Amning är mysigt, ibland och det är ett mycket praktiskt och smidigt sätt att ge sitt barn föda när man fått in snitsen men förvänta dig inte att varje amning är en mysattack. Det kan vara urtrist, speciellt i början då man knappt kan röra sig och det kan vara otroligt ansträngande för se nummer 1, amning är svårt.

3. Att det ofta är fantastiskt mycket trevligare att amma en äldre bäbis och ett barn än en nyfödd. Amning av nyfödda är ett ansträngande jobb som pågår dygnet runt och många som slutat amma vid 4-8 månader kan ofta inte förstå hur man kan välja att amma ett äldre barn. Dock är det ofta i denna period som det "vänder" och amningen blir en lätt och naturlig del av vardagen. Barnet kan också äta mat så vill man inte ge flaska kan man nu också lämna bort barnet en stund om man har lust. De flesta barn börjar också äta mer sällan både pga matintroduktion men även för att de blir mer effektiva. Våga amma längre är mitt budskap!

Inspirerad och deprimerad

Lite så känner jag inför hösten. Missförstå mig inte, jag gillar både sommar och höst men jag har alltid lite svårt för övergångar i årstider eftersom det känns så oåterkallerligt och hårt att gå in i en ny årstid så just när man står och nosar i gränslandet så är det svårt att hitta känslorna. Det är fortfarande varmt och skönt men det är svart på natten och då och då känner man den där antydan i luften om det som ska komma. Med hösten kommer också ny förskola och jobb vilket också är en förändring och förändring liksom inte min grej. Vi ska dessutom flytta till vår nya lägenhet och även det är... en förändring. Jag vet att när jag gått igenom det kommer det kännas fantastiskt men nu, huj!

Äntligen tillbaka!

I söndags tog vi oss äntligen hem från Boden, det är där jag och Bus varit nämligen. R kom och joinade oss sista helgen för min äldsta brorsdotters bröllop och dopet av deras barn. Det var verkligen skönt att få träffa lite släktingar och se lite av mitt gamla liv. Jag längtar inte tillbaka till Boden, jag har lämnat stan kroppsligt och själsligt för länge sedan men att låtsas i en en vecka eller så är trevligt. Jag besökte stan och hittade två par Gudrun Sjödén-byxor och en kjol från samma företag för 155 kr alltihopa! Helt sanslöst pris när man betänker att jag betalat upp mot 200 kr för ett begagnat plagg från samma företag tidigare... Jag handlade lite av sådant som alltid tar slut från Dollarstore (någon sådan har vi inte i Umeå av någon anledning) och det var väldigt trevligt att åka upp till Laxholmen med syrran och fika laxmacka och se ut över den vackra utsikten.

Min syster har skaffat sig en till Cavalier som heter Vilmer och döptes om till Milmer av Bus. Bus saknar fortfarande valpen och syrrans dotter och går och ropar på dem här hemma. Hon lekte också med syrrans katter och de lärde sig snabbt att hålla visst avstånd från henne och hennes "gos". För det mesta var det bara lite väl intensiva kramar men varken jag eller syrran blev så glad när hon satte sig på katten Illberg och red "kalopp kalopp kalopp" på hans rygg. Tack och lov blev han inte skadad och ej heller fick lilla Bus några rivmärken...

Jag avslutar med en liten bildserie:

Lilla Bus ritar en "särdfisk" under vigseln. Det var under de få minuter hon satt stilla och inte for runt som en tätting i hela kyrkan. Jag tackar gud för den människa som slagit av orglarna som står i kyrkan så de inte brast ut i "sång" pga Lilla Bus.

Bloggrekord denna månad

Jag har i månader varit väldigt slarvig med bloggen och antalet läsare har gått ned markant men denna månad har jag haft besöksrekord. Jag driver fortfarande en mycket blygsam blogg som jag knappt ens gör reklam för på min egen facebook men ändå så blev det så denna månad och det är kul. Det är ju fortfarande några dagar kvar dessutom så vi får se var det slutar.

Jag befinner mig på semester med min dotter medan mannen är hemma. Jag ska försöka komma ihåg att berätta mer när jag kommer hem men nu njuter jag av lite skoj där jag är.

Förberedelser

Snart stundar lite roligheter för oss, mer om detta senare så nu gör jag lite förberedelser inför detta. Idag ska jag hämta foton som min stenåldersman tvingat mig att lämna in tidigare. Ja, lämna in som i betydelsen framkalla film. Nej, vi pratar inte om att ta ett USB med lite bilder till fotoaffären för att få dem utskrivna utan film som FRAMKALLAS. Jag minns när jag fortfarande inte hade någon digitalkamera och jag knäppte kort på min lilla brorsdotter. Hon kom glatt springande efteråt och skulle se baksidan av min kamera. Först förstod jag inte vad hon höll på med, sedan insåg jag att hon trodde att alla kameror visade bilderna på en liten skärm bakom och att hon tillhörde en hel annan generation än mig... Hon är idag en stor tonåring och inte så liten längre ska jag tillägga men vad hon fick mig att känna mig som en dinosaurie där och då. Det dröjde dock ett par år till innan jag faktiskt skaffade en digitalkamera och för mig som inte är någon stor fotofantast så känns det som det mest rimliga. Det är skönt att kunna radera riktigt dåliga kort och att kunna se om det blev bra eller ej direkt så man kan ta ett till.

En annan fotorelaterad anekdot. Jag hade tagit kort på min mamma och faktiskt samma brorsdotter som i exemplet ovan och brorsdotters morfar som är fotonörd fick se dessa kort och blev helt exalterad över att de var så bra. "Hur tänkte du här för att få ljuset så bra i den när vinkeln av kortet? Hur tänkte du när du placerade dem så här?" frågade han och fler frågor. Jag rodnade lite och svarade: "Ingen aning, de satt där de satt och jag tryckte bara av några kort i lite olika vinklar." Jag tror han dog lite inombords för jag hade lyckats få till 4-5 väldigt bra kort utan att ha använt mer tankeverksamhet än man gör på utedasset.

Mer än att hämta frukten av min mans relik till kamera så ska jag också köpa byxor åt honom. Ja, jag känner redan anklagelserna om "curlingfru" komma och ja, låt dem komma bara, i detta fall curlar jag faktiskt honom lite och det erkänner jag. I och med att han jobbar hela dagarna och jag är föräldraledig så får det bli så istället. Det känns lite nervigt men jag ska ta med ett par byxor och använda som mätredskap och självklart har jag skrivit ned hans storlekar också. Vi får se hur det går, det känns lite nervigt.

Till mig själv ska jag göra ett livsviktigt ärende, jag ska köpa ett bättre torrschampoo än det jag har, det ger mig utslag i hårbotten. Nej, tillbaka till mitt gamla pålitliga så jag kan slippa kliande och små sår.