Dopet

I lördags döptes Iris i Ålidhemskyrkan. Allt gick bara fint och i början var hon vaken och såg sig omkring men efter ett tag så blev hon lite gnällig och fick lite bröst och när själva dopet genomfördes hade hon somnat och sov sig igenom höjdpunkten på ceremonin. Hon vaknade en stund senare och undrade nog lite varför hon var småfuktig i håret... Festen höll hon sig vaken igenom och satt i massor av famnar med bara några små pauser för att att amma. När vi skulle börja städa gick jag en sväng med vagnen så att hon skulle somna och hon sov sig igenom allt stök i köket med städning och över en timme hemma. Till sist fick jag väcka henne för att amma och när hon vaknat så ammade hon som besatt resten av kvällen innan hon somnade. Stackars liten var helt slut av att vara så populär.

På söndagen fick vi också besök av Ingela med familj som åt lite av resterna från dopet och umgicks med oss.

Vi laddar busbatterierna innan.

Kristusljuset är tänt!

Jag läser ur evangeliet om barnen.

Iris välsignas.

R häller upp vattnet. Jag och Bus sitter som synes på bänken och Bus får i sig en styrketår.

Iris döps i sömnen.

Iris eget dopljus tänds, det står här på sekretären just nu.

De glada föräldrarna poserar med Iris Ottilia som dock tar det chill och sover vidare.

Ja, vad var ändringen av dopklänningen då? Det där ser ju ut som vilken klänning som helst kanske ni säger. Jo, det är en vanlig dopklänning men denna klänning har alltid tidigare haft ett tyllöverdrag i rosa eller blått. Nu har den använts med bara den vita underklänningen och istället för ett rosa eller blått band blev det ett i orange. Om Iris får syskon ska jag tänka ut någon ytterligare variant på hur klänningen kan se ut. Tradition är bra, men det är variation också.