12 juli 2017

Kan vi skapa ett humant samhälle utan abort?

På senare tid har abort och aborträtten diskuterats av feminister och progressiva troligen delvis på grund av rättsfallen om samvetsfrihet. I det samhälle vi lever i idag är det solklart att abort behövs. Samtidigt kan jag heller inte komma ifrån tanken att abort är en barbarisk rest från ett samhälle med mycket dåliga alternativ när det gäller preventivmedel och kvinnors rättigheter. När sexuellt samtycke inte ens är något som diskuteras är förstås möjligheten till en abort en frihet. Men i ett samhälle där samtycke till sex ses som självklart och där bra preventivmedelsalternativ finns är abort något som ska vara något annat än en lösning för extrema situationer?

För att vi ska kunna hamna i denna situation måste förstås arbetet gå vidare när det gäller betydelsen av att söka samtycke för sexuella aktiviteter inklusive om man ska undvika graviditet.

För att detta ska funka måste vi också ha bättre alternativ för de som vill undvika graviditet helt. Det finns metoder som har mycket hög säkerhet, spiral, p-spruta, p-stav och sterilisering, dessa måste förstås användas av de som inte vill ha barn eller som är osäkra på om de vill ha barn. När man ser uppräkningen blir det också tydligt att det krävs en utökning av alternativ, män ska inte behöva välja ett svårreversibelt alternativ om de inte vill bli föräldrar. Ett skydd med effektivitet i paritet med spiral måste helt enkelt till för män och vi måste också jobba för att skydd mot graviditet angår båda parter i förhållanden där den ena kan bli gravid och inte bara den som bär barnet.

Jag tror också att det vore positivt med en samhällelig signal om att när en person som fått de barn de vill ha så förväntar vi att man genomgår en sterilisering. Dagens metoder är inte lika omfattade och även för de med livmoder är det numera möjligt att göra operationen med titthål. Jag är emot att personen med spermier enbart steriliserar sig utan om båda är överens om inga fler barn så bör naturligtvis båda sterilisera sig. Är man inte överens men ena parten känner starkt att det inte blir fler barn för hen kan man självklart välja detta för sig själv men jag anser att om två är överens bör två sterilisera sig. Är man klar med barn är man klar med barn med alla eventuella framtida partners också. Sterilisering bör vara gratis och i likhet med säkrare preventivmedel vara något som rekommenderas av vården för människor som är förälder till minst ett barn.

Detta för mig till nästa punkt. Jag anser att alla som blivit föräldrar bör kallas till preventivmedelsrådgivning. Inte bara parten som blir gravid utan båda parter. I nuläget är ju utbudet sämre för de som inte har en livmoder men ansvaret för prevention bör betonas för båda och jag tror att det är bra att starta en sådan diskussion gemensamt. Jag tror en hel del män skulle vara mer positiva till att ta på sig preventionsansvar även med dagens metoder om de inte behandlades som småungar som av vården anses oförmögna att göra det. Kanske kommer man också fram till att båda vill ägna sig åt någon form av begränsning om önskemålet om barn är mycket litet för båda två. Om båda använder skydd så är risken för graviditet närmast obefintlig.

Jag nämnde en rad skydd ovan som ger mycket hög säkerhet. Tyvärr passar de inte alla. Om målet ska vara prevention i så hög grad som möjligt kan det lätt bli en press för de som tycker skyddet ger önskad effekt pga för många biverkningar. Detta måste vården vara medveten om och inte falla i den fällan! Om ett par använder exempelvis pessar och är medveten om att detta är en metod med högre risker och är villig att ta den risken så bör inte vården försöka pressa dem till ett annat val. Det är här där rådgivningen för båda parter blir viktig. Tyvärr är många utan livmoder inte alltid tillräckligt informerade om säkerheten hos preventivmedel som används av andra parten och tror att de är alltid är nära 100%. Om då osäkerheten blir ett problem för den andra parten så finns det ju metoder att öka säkerheten som kondom, att inte få utlösning på ett sådant sätt att risken för graviditet ökar eller avstå från penetrationssex under den period då fertiliteten är högst. På detta sätt läggs inte allt ansvar på den person som väljer en mindre pålitlig metod utan signalen från vården är att då förväntas den partner som är mindre villig att få fler barn den som fyller upp osäkerheten och personen som valt den andra metoden tjatas inte på eller avkrävs att prova metoder hen inte är bekväm med. Med mer fokus på mannen tror jag att kraven på fler metoder kommer öka och förhoppningsvis öka på utvecklingstakten.

Jag förstår att många är skeptiska men hur många av er vet vad som var alternativet när en förlossning gick fel för inte så länge sedan? Då antingen dog den födande eller man använde metoder som gick ut på att stycka barnet inne i magen så moderns liv kunde räddas. Det var sannolikt en fruktansvärd upplevelse för föräldrarna men de flesta förstod nog att alternativet var värre och accepterade det. Med bättre överlevnadsgrad och högre tillgång till kejsarsnitt så försvann detta som var på sin tid en mer human lösning. Än idag om läget blir extremt allvarligt vid en förlossning så prioriteras kvinnan om personalen tvingas välja mellan de två men det är mycket ovanligt och de gånger en födande dör under förlossningen är idag så ovanliga att de ofta tar sig hela vägen till tidningarna. För inte så länge sedan hade tidningarna inte fått skriva om annat om så varit fallet.

När i Sverige barnmorskor blev vanligare och dessa fick tillgång till tång och att genomföra styckningsförlossningar så förbättrades oddsen för både mamma och barn och mamman fick en extra chans om barnet inte gick att rädda. Det är inte ett alternativ vi vill ha idag när det faktiskt nästan alltid kan rädda båda. Vi är inte nu vid en punkt där alla aborter kan undvikas och vi kommer aldrig dit för en del genomförs av medicinska skäl och ännu är inga skydd 100% men sannolikt kan vi redan med de metoder som finns idag minska aborter bara genom att ha ett tydligare fokus på prevention, delat ansvar och samtycke. Abort är onödigt drastiskt om man kan undvika det och jag har svårt att se det negativa med att skifta fokus i detta fall. Preventivmedel som de vi har idag har sannolikt minskat antalet aborter redan som det är eftersom vi före laglig abort har svårt att få överblick hur många kvinnor som dels gjorde abort illegalt och dels hur många kvinnor som bara tog emot ett till barn och led. Familjestorleken har minskat i alla fall och det anser jag vara ett tecken på att inte alla ville ha så många barn som de tog emot även om de kanske såg abort som ett ännu värre val. Abort ska inte vara farligt och förbjudet men jag anser ändå att minskad mängd utan att göra människors liv sämre är att föredra före bibehållen mängd aborter. Hur mycket man än ser den abort som skedde som en räddare tror jag majoriteten av människor ändå hellre ser till att inte behöva göra abort om de kan undvika det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar