27 december 2014

Dit mitt hjärta går varje jul

Mamma. Det går inte att komma ifrån, julen tillhör mamma och vasaloppet pappa. Det är inte så att jag inte tänker på mina föräldrar annars men det är dessa tider som tillhör dem. Min mamma personifierade julen för mig, utan henne har den aldrig varit lika full, faktum är att inte ens Lilla Bus kan fylla hennes plats på julen hur gränslöst jag än älskar henne. När än jag ser mina antika ärvda pumlor från mamma så hör jag hennes röst och känner hennes kramar. När jag lagar maten tänker jag på hur mamma lagade maten, oavsett om jag gillade det eller inte. När jag ser Bus ögon tindra så ser jag hennes glädje när jag öppnade presenter. Jag tänker på hur hon fejade och städade och lagade mat och ordnade för hennes och vår skull.

Jag tänker på hur glad hon skulle ha varit att få se Lilla Bus ha roligt och busa och springa omkring och att till och med hennes egna barnbarn fått barn. Tänk om hon kunnat se Lilla Bus leka med lilla A och kanske andra framtida barn. Jag vet att med den hälsa min mamma hade omkring hennes död så hade hon kanske inte kunnat njuta av detta så mycket ändå om hon levt nu men när personen inte lever så får man drömma tänker jag. Jag tänker på psalmen Härlig är jorden: "Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång." Visst är det så, men ibland är denna gång inte lika lätt att leva med som den är naturlig.

Visst hade du älskat denna galning lika mycket som jag, mormor?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar