26 maj 2014

Cykling, sjuka karlar och livets vågor

Idag var det en riktigt horribel dag som påminde mer om oktober än maj och det var inte roligt att min "älskade" man är kvar hos sin mamma med magsjuka och jag fick cykla med Iris till förskolan och senare vidare till jobbet. En nätt cykeltur på över en mil i ca 5 graders "värme" och regn. I morgon kommer jag jobba hemma så då blir i alla fall cykelturen lite kortare men som alltid i maj så jobbar man häcken av sig för att hinna med alla betyg. Dessutom är vi lediga på torsdag så där försvinner en arbetsdag och sedan igen den 6 juni. Då får man i alla fall långhelg så då är det ju nästan värt det men inte denna vecka när man ändå måste fredag känns det lite bortkastat. Kanske jobbar jag hemma även den fredagen men allt beror på mannen och hans tillfrisknande.

Jag känner mig verkligen less på att vara den som ska klara allt och leverera allt för så har lite lite varit på senaste tid. Jag vill vara så bra som jag vet att jag är, men hur ska man orka? Man får göra det man orkar helt enkelt och klara det man klarar, livet går vidare ändå. Min kämparanda är det som gjort att jag överlevt mitt liv, det vet jag jag, men ibland är den ändå jobbig, det är tungt att kämpa vidare även om jag inser att alternativet är värre.

I lördags gjorde jag och Iris stan osäker på kulturnatta och tomtade runt och bla lyssnade på Mullin Mallin. Iris var en sötunge och dansade och tokade runt. Det finns hopp för den ungen, det är visst inte bara pappas 70-tals rock som får henne att skumpa. Ett barn som gillar balkanmusik är ett lyckligt barn.

På söndagen fick jag aschlet till vallokalen och röstade. Om röstresultatet säger jag bara att jag är upprörd över vissa delar av det men stolt över mitt älskade Umeå.

Mullin Mallin:

https://www.youtube.com/watch?v=3JkzIKjSkWw

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar