27 juni 2012

Sommar och kräm

Min barndoms somrar har många smaker; piggelinglass, jordgubbar från jordgubbstanten i Lassbyn, ostekt falukorv på mackan eller skuren i skiva till fil och flingor och framför allt: hemgjord kräm. Det är främst två sorters kräm jag tänker på, rabarberkräm och fruktkräm. Min ena bror hatade rabarberkräm och kallade det snorkräm med fiolsträngar men jag tycker mycket om det och brukar göra någon omgång av det varje sommar om jag hittar någon gård där jag kan palla lite. I år har jag inte gjort det men däremot har jag just avslutat ett kok av fruktkräm. Fruktkräm i detta sammanhang är gjord på torkad frukt (finns färdiga påsar med blandad frukt, annars blandar man fritt av plommon, aprikoser, äpplen och päron) och smakar inte precis modernt utan har en förvisso trevlig bismak av 50-tal och folkhem. Det är också så enkelt att koka att en apa kan göra det och man förbereder krämen tex kvällen innan och kan då ha färdig lunch lagom när första barnet (mannen) säger 'Jag är hungrig!' och bara ställa fram fruktkräm, mjölk (så fet som möjligt) och lite bröd och pålägg.

Fruktkräm
2 påsar frukt
ca 2 liter vatten
socker efter smak
6 msk potatismjöl utrört i lite vatten

Använd frukten hel eller hacka/klipp den i mindre bitar. Jag föredrar mellanstora bitar men hade jag småbarn skulle jag finhacka frukten eftersom bitarna sväller en del när vattnet kokar. När du hällt frukten i en gryta så tillsätt vattnet och låt frukten koka tills den är mjuk på låg värme. Man måste inte övervaka den ständigt bara man håller ett halvt öga på grytan så den inte kokar över eller torrkokar. När frukten är mjuk så tillsätter man    socker eller annat sött som honung tills krämen inte smakar surt. Tycker man krämen smakar bra utan socker skippar man sockret helt och är man osäker på om det ska till mer socker så är min rekommendation att hellre koka en något för sur kräm än att söta för mycket, det går bra att söta mer innan man äter istället. När sockret är löst häller man i potatismjölet och rör om. Efter detta ökar man temperaturen något och väntar tills den första kokbubblan syns i krämen och då lyfter man av grytan från plattan. Därefter måste man hälla upp krämen i en annan behållare som inte är varm och man ska inte låta den svalna i grytan, då blir krämen stenhård och som klister. Därefter så låter man först krämen svalna till omkring rumstemperatur och ställer den sedan i kylen. Krämen håller några dagar i kylen.

Hur smakar det? Använder man fruktpåsarna som finns i handeln så smakar den väldigt likt den fruktsoppa som finns som pulver fast godare. Om man vill ha en fruktigare soppa så använder man mer av de andra sorterna än plommon eller skippar plommon helt och man kan även göra soppan som enbart plommon om man vill ha plommonsmak.

Varning! Krämen är laxerande så bli inte förvånad om du får lite mer aktiv mage än vanligt.

Överburenhetskontroll

Nu är jag och bäbisen kontrollerad och allt är bra men ännu är förlossningen inte igång. Läkaren sa att den kanske kommer till helgen och vi kan ju alltid hoppas hon har rätt. Nu ska jag kräva till mig massage, studsa träningsboll och dricka hallonbladste och hoppas att mitt lilla bus ska ta sig resten av vägen ned och komma hem till oss.

25 juni 2012

Gravid: Sista tiden

Än har inte bäbisen kommit men nu vill jag summera den sista tiden av graviditeten innan förlossningen. Den sista tiden har varit frustrerande men ändå väldigt bra. Det var varit skönt att slippa foglossningen och även en del av tröttheten och kunna känna sig mer normal på det sättet. Det har varit skönt att verkligen kunna tänka på och föreställa sig hur det blir när bäbisen kommer och att på något konstigt sätt känna sig som en mamma redan. Samtidigt har jag varit mycket mer lättretad och känslig nu på sista tiden (fick en gråtattack nyss för något som inte normalt brukar framkalla gråt) och man är så tung och det är jobbigt med värmen som vi har haft när många andra delar av landet haft regn och mulet. Jag gillar verkligen sommarvädret men kroppen orkar inte med det bara. Jag har inte blivit av med min rädsla att något ska hända med bäbisen och nu känns det värre än någonsin när jag tänker på detta men samtidigt så sparkar och busar bäbisen så mycket ännu att det är lättare att slå bort de otrevliga tankarna.

Förlossningen oroar mig konstigt nog inte, jag ser det bara som en övergång till det som är viktigt, barnet och vårt liv tillsammans. Jag tror heller inte att jag vinner något på att oroa mig för något som jag ändå inte kan kontrollera. Vi får se hur det blir när det blir allvar, men boken Att föda utan rädsla har hjälpt mig mycket. Den påpekar tydligt att det är kroppen som styr, inte en själv och jag tror det är väldigt viktigt för mig som är lite av en kontrollmänniska. Jag har under graviditeten kunnat förlika mig med att jag har inte en medveten kontroll över detta utan det bästa är att lita på min kropp och att den vet vad som ska göras och att jag inte ska överintellektualisera födandet. Nu hoppas jag bara få använda dessa tekniker och att få möta min lilla flygekorre som legat där och ruvat i snart 10 månader.

Jag bjuder på en sista magbild, mannen tyckte jag såg ut som en ninja i den här klänningen så en ninja-pose fick han!

Jag återkommer efter förlossningen med en förlossningsberättelse.

20 juni 2012

Intressant bad

Jag bestämde mig för att ta ett skönt bad och i några minuter var det faktiskt ett skönt och trivsamt bad innan Lilla Bus började med sina delfinkonster som h*n ofta gör när jag badar. Magen blir liksom sned och det känns som bäbisen håller på att simma sig ut genom huden vilket är rätt otrevligt så under en tid fick jag ligga och hålla emot bäbisen för att slippa 'hornet i sidan'. Sedan hörde väl mannen att jag tjoade åt Lilla Bus att vara still och kom in i badrummet och tyckte att det luktade avlopp och började rensa gunk och skruva isär tvättstället och duschmunstycket. Följden blev att jag fick ligga där i betydligt mer avloppslukt och vänta på att mannen skulle slipa någon sorts vass kant på någon del av tvättstället... Till slut gav jag upp och bad honom återmontera duschmunstycket så jag kunde duscha av mig och gå upp. Enligt uppgift är badrummet nu återställt, men vad spelar det för roll nu när jag redan är uppe?

Nej, än är jag bäbislös...

19 juni 2012

Sommar och deckare...

är ett välkänt koncept. Här kommer topp 5 enligt mig:

1. Karin Gerhardsen. Jag kan inte förstå att hon inte har blivit större än hon är, de böcker jag har läst av henne har trollbundit mig, i synnerhet de två första. En rekommendation dock, läs böckerna från början eftersom det finns en intressant sidohandling som bör följas i rätt ordning enligt mig.

2. Ann Rosman. Skriver deckarhistorier som ofta har en historisk twist med koppling till Marstrand. Jag är förtjust i alla hennes böcker men blev lite extra förtjust i Porto Francos väktare som jag nyss läst.

3. Johan Theorin. Gotland är scenen och han får extra plus för sin användning av 'kluriga gubbar'...

4. Mons Kallentoft. Böckerna är pessimistiska och kritiska till samhället och moral i allmänhet vilket är både deras styrka och svaghet. Ibland blir det lite mycket tyvärr och allt är grått och inget är gott eller ont och alla gränser flyter ut. Dock finns även här en mycket spännande sidohandling som äntligen får sin upplösning i boken Den femte årstiden och även här rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning för att få maximal behållning av denna. Som en sidosak hatar jag stavningen av hans förnamn men det är knappast något jag eller han kan göra något åt.

5. Kjell Eriksson. Här finns också samhällskritiken och det lite dystra inslaget men bättre balanserat, tyvärr är böckerna lite för komplicerat skrivna ibland och sammanhanget kan vara lite väl otydligt med många sidohandlingar. Jag har inte läst alla hans böcker men min favorit är Öppen grav, där blir inte sidohandlingarna för komplicerade och spänningen hålls uppe genom boken.

 Hugg någon av dessa författares böcker och njut av solen eller av soffan en regnig dag, jag lovar att ni inte blir besvikna. Här går livet sin gilla gång och jag njuter av att vara ledig och kunna läsa och sova som jag vill. Och, nej, än har inte Lilla Bus anlänt...

17 juni 2012

Nej, än är jag inte mamma...

Jag tassar på med min enorma mage än och väntar och längtar. Det känns drygt men den som väntar på något gott... Nu vill jag faktiskt inte att det ska ske på några dagar eftersom vi kommer vara utan varmvatten mellan söndag kväll och onsdag morgon och jag vill ju kunna duscha och bada innan det blir dags att åka in. Vi har skojat om att stackars R får springa med kastruller och vattenkokare för att hålla mig med vatten om så blir fallet men vi hoppas nu att barnafödandet går i stiltje till på onsdag, då får den komma ut!

15 juni 2012

BF och ännu med mage

Så här ser man ut då! Mannen nämnde något om hängbuk men drabbades av någon form av smärta efter det och kunde inte utveckla sina resonemang så tyvärr vet jag inte vad han menade med det...


Jag har varit otroligt sugen på köttfärssås och spaghetti de senaste dagarna, instinktiv kolhydratladdning?

12 juni 2012

Min tokiga man

Vi brukar skämta om att vi snart firar vår 50-åriga bröllopsdag fast vi inte ens firat vår första månad som gifta. Jag älskar den där token och allt han hittar på. Här är hans shoppinglista:






Tydligt va?

10 juni 2012

Spännande och tänkvärt

Jag läser gärna Lady Dahmers blogg och jag håller med henne om mycket även om det finns områden där vi tänker olika tex kläder och leksaker. På det stora hela håller jag med henne att småflickor inte behöver ha spetsklänningar och småpojkar kamoflagebyxor men jag tror jag ändå lägger mycket mindre vikt på sådant än henne. Jag tror på att erbjuda barn olika leksaker och inte fästa sig för mycket vid könet men jag tror heller inte att barn blir korrumperade av leksaker som anspelar på skönhet eller våld om de också har andra influenser.

Överlag tror jag att jag lägger mer vikt på värderingar hos föräldrarna än hon gör men jag är helt med henne att det är viktigt att andra vuxna tänker på sitt beteende mot barn i synnerhet förskole- och skolpersonal. Likaledes är jag liksom hon för en sen förskolestart om det är möjligt för familjen och den grundar sig i barnets bästa. Jag var hemma med mamma tills jag var 6 år och i ärlighetens namn var det inte ideal, lika lite som det är idealt att ett barn börjar förskolan direkt när h*n är ett.

Detta inlägg problematiserar detta med att inta ett barnperspektiv i denna fråga och artikeln som inspirerade Lady Dahmer handlar om hur feminism inte måste vara att kvinnor också ska få chansen att jobba ihjäl sig med långa dagar utan feminism kan vara att ta vara på det goda i en traditionell kvinnoroll och att vi kan jobba för att män kan lära av oss och både de själva och barnen vinner på detta.

Vi är idag i ett läge där kvinnor faktiskt kan göra det mesta medan kvinnliga domäner inte alls är lika tillgängliga och självklara för män. I en värld där båda föräldrarna jobbar deltid och barnen spenderar tid med både mamma och pappa som en naturlig förälder så är inte männen lika missgynnade i vårdnadstvister, föräldrarna kan lättare dela på hushållssysslorna och båda bidrar till försörjningen. Här har vi kvinnor faktiskt ett ansvar, vi måste våga släppa in män i det kvinnliga. Vi kommer vinna på det och männen också men kanske allra mest barnen. Två föräldrar som båda är förebilder både i arbetslivet och i hemmet är för mig bättre än en även om jag anser att det är bättre för ett barn att spendera mycket tid med en förälder istället för massor av tid på förskolan och lite med båda sina föräldrar eftersom jag lägger just stor vikt på föräldrarna. Ja, samhället har ett fostransuppdrag genom skolan och förskolan men föräldrarnas del är viktigare.

Som lärare hatar jag när fostran läggs över på skolan. Ja, vi kan och gör en viktig insats men vi har inte skaffat dessa barn till världen, vi har inte vårdnaden om dem och vi har inte samma insyn i deras inre som föräldrarna även om barnet går långa dagar i förskola, skola och fritids. Går barnet långa dagar har föräldern samma ansvar men mindre tid att lära sitt barn att fungera i vår värld. Vi kan lära barnen praktiska saker och ge dem en förståelse för ett öppet demokratiskt samhälle men vi kan aldrig lära barnen allt. Hur mycket vi än tycker om våra elever och hur mycket vi än vill dem väl så älskar vi dem inte och vi har inte den relation som ett barn har till sin förälder, inte ens om den relationen är skadad. Jag bryr mig hur det går för mina elever i livet fast de är vuxna men jag skulle aldrig jobba gratis, alla är förälder till sina barn. Att vara lärare och förskollärare är inte att vara extraförälder utan snarare en extra vuxen. Vi har kompetens inom våra ämnen och inom pedagogik och didaktik och vi är tänkta som ett komplement som dock aldrig kan ersätta en förälder och vi bör vara tydliga med detta. Sedan är vi också tänkande kännande människor och inte robotar så självklart formar vi en relation till våra elever och vi ska också göra det men det är vår expertis som gör att vi är där vi är, inte våra känslor.

7 juni 2012

Tvätt!

De senaste dagarna har tvättmaskinen gått varm och nu har vi en hög av tvätt att vika. Jag är inte sugen. Jag hatar att hålla på med tvätt men det är ju ett nödvändigt ont som bara kommer växa med en liten flygekorre. Vi har inte enorma mängder kläder så det kommer säkert behöva tvättas varannan dag eller så... Fy!

Livet går vidare här och idag har vi planerat lite blommor och gett bort en säng. I morgon blir det städning, fortsatt omplantering av tomater och tvättvikning, om nu inte bäbisen kommer.

6 juni 2012

Nationaldag

Idag så firade vi nationaldag, en tradition som jag liksom de flesta svenskar inte tar på alltför stort allvar dock brukar jag gå ned till Gammlia och äta god mat och så även i år. Det blev etiopisk mat och lite slisk men R blev lite skeptisk och åt korv på Statoil istället. Söta man som är lite feg att äta mat som inte är från bensinmackar och pizzerior... eller hemma då, där smakar han gärna det jag sätter fram även om det är något utländskt och konstigt. Vi for en sväng förbi Barnens Hus och vi köpte en babysitter även om vi inte tänkt göra det och en liten gossekanin till den lilla huliganen därinne. När vi kom hem plågade den mamma med att böka och stöka och trycka nedåt till den grad att jag önskade en förlossning där och nu och drömde om när jag kan lägga bort denna lilla vildingen på armslängds avstånd om den blir lika tokig.

Det är inte länge kvar nu och det känns bra...

5 juni 2012

Fått lite gjort iaf

I morse vaknade jag med mensvärk och har haft det lite av och till under dagen så jag blev lite rädd där att det hela kommit igång men det var nog falskt alarm. Jag ska trots allt försöka lägga mig tidigt och ta det lugnt för säkerhets skull. Jag har i alla fall nästan packat min BB-väska så man kan säga att jag nästan är redo att föda barn nu. Jag har fixat lite med vagnen och tvättat tvätt. Mannen har äntligen fått köpa sina älskade sängkappor
och sänglampor så jag antar vi båda har någon sorts boninginstinkt just nu.

Det är mycket jag skulle kunna göra för att fortsätta förberedelserna men ikväll blir det bara att byta till en väska som inte är trasig och sortera ut skräp från den.

3 juni 2012

Trötta dagar

Jag har nu haft två väldigt trötta dagar av de senaste tre och varit sur och grinig över det mesta. Jag har massor att ordna innan födseln men har ingen ork eller motivation och samtidigt vill jag bara att barnet ska komma. Jag slår vad om att jag kommer tillbringa latensfasen med att göra klart allt jag skjutit upp... Någon BB-väska har jag inte packat men då vi bor så nära så kan jag inte tänka mig att det gör så mycket om jag glömmer något bara jag har kläder till mig och lilla Bus, blöjor, amningskupor och necessär. Mat får jag ju och även om R inte får något så borde vi ju hinna slänga i oss något innan eller handla något för förstföderskor tar ju ofta ganska länge på sig innan barnet kommer och innan man har så ont att man inte kan tänka på något annat. Om det inte blir så lär jag väl ha en snabb förlossning och då hinner han säkert inte bli så hungrig ändå. Jag orkar inte noja om sådana saker känner jag.

Mina händer gör så psykt ont just nu, jag tror det är svullnaden och att jag fått någon mindre inflammation i mjukdelarna kring handlederna. Barnmorskan tyckte att det inte var mycket mer att göra än att äta Alvedon och vänta på att barnet ska komma eftersom man inte får antiinflammatoriska läkemedel när man är gravid så det är väl det jag får göra. Jag har kört med att linda handlederna i omgångar och med vetekudde för att dra ned smärtan och igår natt tog jag Alvedon trots att det var ganska värdelöst smärtmässigt. I kväll har jag lite mindre ont så jag skippar nog det.

Lilla Bus har bökat en hel del idag och barnet blir mer och mer efterlängtat av sina föräldrar, i synnerhet mamma som är less på att vara en bäbiskapsel...