27 november 2011

Bakgrund

Bytte lite bakgrund för att få lite mer julkänsla, nu ska jag bara hitta på något snyggt till headern men jag har för få julrelaterade kort för att knåpa ihop något så jag måste knäppa några under ett par dagar för att få till den. Ska försöka mig på ett collage denna gång om jag får till det.

Lite första advent....

Vi besökte förstås kyrkan idag och sjöng Bered en väg för Herran och alla de andra sångerna som återkommer varje år. Kören sjöng vackert och inget barn antastade mig denna gång. Min underbara vän L var där och jag fick prata en halvtimme med henne vilket var fint. När vi kom hem kokade jag gröt:














Juligt och gott med hårdbrödmackor med skinka!

Jag julpyntade också en hel del:
















Den fina skålarna med grön kant har älskade fina syster gett mig och det är även hon som har slutfört duken som ligger på bordet som vår lilla mamma börjat med men aldrig hann göra klart innan hon dog. Fina syster har broderat in denna historia vid fållen på duken så mina eventuella barn och barnbarn kommer också veta hur det hänger ihop. Adventsstaken köpte jag för många år sedan, långt innan jag flyttade hemifrån. De två ljusen med renar på är från Åhlens rea för två år sedan men jag glömde ta fram dem till denna jul så det fick bli i år istället. Tomtarna som sitter i ena skålen var en present från mamma och egentligen tycker jag de är skitfula men varje år så hittar jag en plats där jag behöver ha 'något juligt' och på något sätt blir det dessa skitfula tomtar... Nu har de nästan blivit kult så det blir svårt att göra sig av med dem. I fönstret står R:s hemgjorda elektriska adventsstake där man kan tända ljusen ett efter ett för att efterlikna en vanlig med ljus.

I sovrummet kommer jag ställa mitt elektriska luciatåg som jag ärvt från morsans massiva samling julsaker samt en stor tomte. I likhet med min mor älskar jag julen men till skillnad inte en massa tomtar och annat krimskramsigt pynt. Adventsstakar osv samt julgran gillar jag men jag vill inte gå och plocka tomtar och stjärngossar fram till midsommar. Men tomten får vara med liksom en liten halmbock. Efter detta är det max någon ljusstake till som åker upp utom julgranen.

Julgranen kommer stå i vardagsrummet men den tar jag inte upp förrän om några veckor. En julstjärna blir det också där men annars satsar jag på en annan prydnad som sällan infaller hos oss, ett välstädat hem.

26 november 2011

Kyckling i ugn

För inte så länge sen var kyckling fin mat som absolut inte var något som stressade föräldrar slängde ihop för att mota det värsta hungermonstret i sina telningar. Kyckling var inte lika billigt som nu och inget man kunde äta varje vecka. Själv undviker jag den billiga kycklingen bortsett från kycklinglever för jag har aldrig hittat ekologisk kycklinglever. När vi väl äter kyckling köper vi ekologisk kyckling och lägger lite energi på att få till den bra. Egentligen är inte ekologisk kyckling speciellt dyrt, bara dyrt i relation till den billiga kycklingen som ofta är sprutad med vatten för att se större och godare ut men när den hamnar i pannan kryper den ihop till en liten slamsa igen. Så här kan man göra en ekologisk kyckling till en gourmetmåltid.

Sätt på ugnen, 175 grader.

Gör kryddsmör så här: Mosa smör med lite olivolja, salt, citronskal och färska eller frysta örtkryddor. Örterna väljer man själv men persilja, basilika, citronmeliss gick in i den som vi gjorde i kväll. Rosmarin, timjan, fänkålsblast och mejram funkar också. Man kan välja att ha bara en ört om man vill men jag tycker oftast att minst två är godare. Gör en rejäl omgång, det är svårt att få för mycket av detta.

Hacka fänkål och äpple. En liten fänkål och ett litet äpple ryms vanligen i en stor ekologisk kyckling.

Krydda kycklingen inuti med salt och peppar och lossa skinnet med en sked från köttet. Kläm in allt kryddsmör under skinnet utom 2-3 msk som läggs inuti kycklingen. Fyll kycklingen med fänkålen och äpplet. Stäng kroppshålan genom att korsa tillbaka benen genom det hål som brukar vara förberett i skinnet. Häll lite olivolja på kycklingen samt kläm ut saften från citronen över kycklingen. Med citron menar jag en liten ekocitron så har du använt en stor citron så använd bara en halv till detta. Krydda med salt och peppar utanpå.

Grilla kycklingen i ugnen tills den har klar köttsaft och är genomstekt.

Servera kycklingen med fänkålen och äpplet samt tex klyftpotatis. Det är även gott med blomkålsmos till denna rätt. Den vätska som läcker ut från kycklingen kan göras till en enkel skysås som kryddas med citron och örtkryddor. I såsen kan man med fördel ta torkade kryddor.

Ät och njut!

Advent

Jag hade stora planer om att städa lägenheten till advent, vi kan nu såhär 20.21 konstatera att jag inte kommer ha lyckats med detta. Ja, lite bättre är det, men inte speciellt välstädat. Jag tror vi får fortsätta under söndagen då jag egentligen tänkt koka risgrynsgröt, baka kakor och göra ischoklad. En effektiv person kan nog klara allt detta, men då är jag inte en effektiv person, tyvärr.

Advent. Vi väntar och ser fram emot miraklet, Kristus. Kom ihåg detta när ni tänder ert ljus. Ta en stund och tänk på den gåva vi fått. Se bortom mysljuset och se det inre ljuset. Påminn dig om det goda och det onda i ditt liv. Fundera över vad du kan göra för dig själv för att förbättra din relation med gud.

20 november 2011

Domsöndagen

Jag är förtjust i domsöndagen, det är skönt att gå till kyrkan veckan innan crazy-Sunday, också känt som första advent. Missförstå mig inte, det är underbart att sitta i en full kyrka och sjunga Bered en Väg för Herran med en massa människor som normalt inte kommer till kyrkan men för att vara ärlig kan det vara jobbigt med en hög procent ovana kyrkobesökare, i alla fall om de inte riktigt förstår eller accepterar hur man beter sig i kyrkan. Jag har inga höga krav, bara att man inte sitter och pratar under psalmsången och att man faktiskt säger till sitt barn när det dångar psalmboken i huvudet på en. Händelserna är upplevda, inte hypotetiska fast jag blev 'bara' slagen i axeln. Samtidigt är det underbart med ett nytt kyrkoår, en ny adventstid och att åter igen vänta på julen.

Jag gillar jul, inte all kommersialism men julsånger och julpsalmer, hälsa på släkten, göra och äta julgodis och kakor, dricka glögg och även jobbets julbord. Köpa julklappar är en plåga och jag gillar inte att man frossar i mat i denna tid när vi har mer än nog för att föda oss med. När jag och R får en egen familj är det min önskan att vi sprider julmaten på flera dagar, jag hoppas det kommer gå att genomföra.

Tänk att kunna ge sina barn julgröt till julaftonsfrukost med minikorvbröd och prinskorvar, en god middag på julaftonskvällen och julgodis, kakor och frukt på kvällen. På juldagsmorgon blir det skinkmackor och köttbullsmackor på kvällen kallskuret och ris a la Malta till efterrätt. Jag tror ni förstår hur jag menar, jag tror att det skulle göra att man uppskattade maten mer.

14 november 2011

Illamående...

Jag äter sällan godis men idag blev jag sugen och köpte en påse sura bilar och en med salt och blandat. Som vanligt kan jag inte äta godis utan jag svullar godis. Gott men hur mår jag nu? Illamående som jag vet inte vad. 'Är huve' dumt får kroppen lida' brukade min mamma säga och jag instämmer. Dumt huvud, lidande kropp. Usch, vill nästan kräkas fast jag inte åt så mycket. Dessutom skäms jag för att jag svullade så dant. Nä, låt bli godis din enfaldiga idiot så mår du nog bättre!

7 november 2011

Kan man vara feminist och hemmafru?

Jag utgår från att en del som läser denna titel skriker antingen 'Nej!' eller 'Ja'. Vi kommer till vad jag tycker lite senare.

Jag hade en mamma som var hemma fram tills jag gick i tvåan och jag är otroligt tacksam för detta. Det var så otroligt värdefullt att få ha henne där och vara nära henne och få hennes stöd. När jag tänker på min barndom så vill jag ge mina barn detta. Trygghet och kontinuitet och mjuk famn. Ärligt talat kan aldrig ingen pedagogik i världen ersätta detta, och det säger jag som lärare! En lärare eller förskollärare kan vara otroligt betydelsefull för ett barns utveckling, det vet jag, men om inte föräldrarna brister allvarligt så står vi som är pedagogisk personal det platt mot mamma eller pappa.

Samtidigt som jag älskade att vara med min mamma så var det tillfällen när det var tråkigt, hon städade och jag fick leka själv. Vi gick på öppna förskolan och jag hade möjlighet att leka med andra barn som syskon, kusiner, syskonbarn och min barndomskompis som bodde tvärsöver gatan. Jag var inte osocialiserad med barn men jag var nog i ärlighetens namn mest van vuxna och jag hade ganska liten erfarenhet av att leka och samarbeta i större grupper innan lekis (dåtidens sexårsgrupp). Barn lär sig bra saker på förskolan! De lär sig turtagning, samarbete och att anpassa sig till andra. Utöver detta får de förberedelse inför skolan genom att lära sig genom lek, sång, dans osv. Grunden för alfabetisering och mattefärdigheter läggs i förskolan på ett roligt sätt. En förälder kan kompensera för en del av dessa saker saker medan andra är förskolan bättre på och en bra förskola är ett bra alternativ så att en förälder inte måste känna sig tvungen att vara hemma och i vissa familjer är det faktum att både mamman och pappan kan jobba skillnaden mellan en rätt knaper tillvaro och en dräglig tillvaro. Vem är jag att ta ifrån dessa barn och föräldrar denna möjlighet att förbättra sina liv?

En av de stora invändningarna mot hemmafruar är att det gör kvinnan beroende av mannen, att hon har en sämre position om hon vill/tvingas tillbaka till arbetslivet och att det blir en ojämn maktbalans i förhållandet. Jag förringar inte dessa problem, jag såg själv att min mamma blev ekonomiskt beroende av min pappa och mina föräldrar hade inte en jämlik relation. Min mamma hade dock inte stora problem att komma tillbaka till arbetslivet när hon väl valde att börja jobba, hon fick faktiskt jobb direkt efter en kortare utbildning. Samtidigt går det att minska effekterna av dessa saker. Mannen kan välja att avsätta pengar till kvinnans pension som blir lidande om hon är hemma länge. Hon kan välja att ha en sidosysselsättning som ger en koppling till arbetslivet, tex extrajobb eller ett mindre företag så hon inte helt förlorar koppling till arbetslivet. Ett par där kvinnan är hemma kan vara jämställt, de kan fatta sina beslut tillsammans, se alla pengar som kommer in som gemensamma och båda två har lika bestämmanderätt över både hur deras liv ska se ut och hur pengarna ska spenderas.

Hemmafru och kvinnan har jag skrivit tills nu, men hemmamän då? Ja, det är förstås precis lika bra om paret är nöjd med en man som är hemma och som får vara den där trygga punkten i barnens liv. Jag förringar inte mäns omsorgsförmåga och barns möjligheter att skapa nära relationer till män. Folk som hävdar att män inte är lika bra på omsorg och mjuka värden är idioter enligt mig, det handlar om personlighet och i än högre grad uppfostran. En man klarar samma saker som en kvinna i hemmet och kan ge ett barn allt det där fina som jag talar om i början, om han vill.

Om han vill... Så är det ofta med män och föräldraskap. En kvinna förväntas gilla att ta hand om barn och gilla att sköta om sin familj, en man som gör det ses som en bonus. Vi fostras med olika förväntningar även om det blivit mycket bättre idag än tidigare när en engagerad pappa var en man som någon gång tog barnen till lekparken och som kunde deras namn. Tack och lov förväntar vi oss mer av män idag. En dag är mäns och kvinnors föräldraskap lika viktigt i allas ögon, jag längtar dit. En önskan om att göra båda könens insats i föräldraskapet behöver inte konkurrera med en acceptans för valet att vara hemmafru/man. Båda föräldrarna behövs, vare sig vi pratar hemmaföräldrar eller par där båda jobbar.

Jag accepterar valet hemmafru/man men jag tror inte att detta är det perfekta valet för alla. Jag skulle vara lycklig med att vara hemma mer men en del av mig vill nog jobba också. Min idealbild av familjeliv innebär att mannen och kvinnan gemensamt jobbar för försörjningen och gemensamt tar hand om barnen. Förskolan spelar en viss roll när barnen är lite äldre men föräldrarna fortsätter att vara den största influensen. I skolan tar skolan upp en större roll i formerandet av barnets akademiska kunskaper men föräldrarna fortsätter vara basen tills barnen når frigörelsefasen i tonåren. Med den grund som föräldrarna har lagt hos barnen spelar de ännu en roll trots att barnet jobbar mot mer frigörelse men nu är de inte längre den enda och kanske inte den primära influensen. Vänner och samhället runt blir nu viktigare. I de övre tonåren och tidigare 20-åren blir barnet vuxet och börjar själv forma sitt eget liv men föräldrarna är ännu viktiga för vem kramade dem när de var små? Vem lärde dem de viktigast sakerna i livet? Vem var basen i deras liv. Jo föräldrarna och inga andra. Det är min dröm men jag är förstås nog pragmatisk för att förstå att verkligheten kan bli en annan. Dagis på heltid, trött förälder som kommer hem från jobbet, skrikiga barn, men man får göra det bästa av saken.

Hemmafrufrågan är inte så enkel som den verkar vid första anblicken. En hemmafru är inte nödvändigtvis barfota, gravid och kedjad vid spisen, hon kan vara en stark och intelligent kvinna. Som min mamma och många andra. Jag skulle vara en stark, självständig och egensinnig hemmafru, samma som idag när jag jobbar. När man går in genom dörren in i hemmet och bort från arbetsplatsen så måste man inte också lägga hjärnan på hatthyllan, tvärtom, många hemmafruar har tid med allt det där jag inte har tid med när jag jobbar. Läsa på ämnen som intresserar mig, hänga med i nyheterna och ha tid att tänka på det man ser och hör. Det, mina vänner, är den stora lyxen.

En framtida galen hemmafru? Vem vet!

6 november 2011

Vet inte vad jag ska skriva

Är trött.
Har förstoppning.
Känner mig ynklig.
Stressigt på jobbet.

Tyck lite synd om mig gott folk!