31 maj 2010

Tror du på demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa?

Om du tror på det ovanstående så måste du stå emot. Du måste stå emot förtryckarstater som Israel som nu attackerat Ship to Gaza på samma grymma sätt som de attackerat och attackerar den palestinska befolkningen. De påstår att besättningen på Ship to Gaza bestod av Al Quaida-medlemmar och att soldaterna blev attackerade med knivar och påkar, vilket låter som propaganda och är antagligen det också. Även om soldaterna blev attackerade så rättfärdiggör det knappast att skjuta vad det verkar 19 personer och skada än fler. Dessutom befann sig skeppen på internationellt vatten, vad i h-vete hade israeliska soldater där att göra?

Ship to Gaza är en ren solidaritetshandling med ett folk som går igenom ett helvete och som fått utstå upprepade grova kränkningar. I dagsläget släpps väldigt lite förnödenheter in i Gaza och folk får inte ens ta in cement för att bygga upp de hus som Israel bombade sönder. Människor går utan mat och mediciner i ett utomhusfängelse för det är det som Gaza är idag. Det finns människor i Palestina som är mindre trevliga och som även jag skulle kalla terrorister, men det finns knappast en stat i världen som saknar denna typ av folk, tyvärr.

De flesta palestinier är dock vanliga människor, precis som du och jag. Kom ihåg slutet på denna mening, som du och jag. De är inte 'de där' eller 'de andra' de är vanliga människor. De är vanliga människor som vill bygga upp sina hus och sina liv. De är vanliga människor som vill kunna gå och handla utan att riskera att bli skjuten. De är vanliga människor som arbetar och studerar och som vill skapa en framtid för sitt land och sig själva. De är vanliga människor som har sjukdomar och skador som inte kan behandlas för att Israel stoppar hjälpsändningar med medicin. De är vanliga människor som dör av misär, fattigdom och lidande som Israel skulle kunna stoppa om de bara såg till att släppa igenom sändningar med mat, kryddor, medicin och cement.

När jag hörde om Ship to Gaza så förstod jag att två saker skulle kunna hända. Det ena var att Israel skulle ta tillfället i akt och göra något för att hjälpa landets dåliga rykte och släppt igenom skeppen. Jag bedömde detta alternativ som mindre troligt dock. Det andra var att Israel skulle visa sin verkliga färg och attackera skeppen och det blev så det blev. Däremot trodde jag inte att de skulle vara villiga att döda människor, men tyvärr hade jag fel. Trots det mycket olyckliga slutet så hoppas jag att något gott kommer ur detta som att vanliga människor får upp ögonen när det gäller Israel och dess politik. Att Israel förstår att omvärldens stöd för palestinierna är stort och att vår ilska mot denna attack mot en hjälpsändning är mycket stor. Att Israels smutsiga metoder mot palestinierna blir synliga nu när de använt dem mot icke-palestiner. Att vår solidaritet med fred, rättvisa, demokrati och med det palestinska folket står pall denna attack.

Du medvetna tänkande människa, bojkotta denna apartheid-stat och se vilka som är de stora bovarna, de verkliga terroristerna är, nämligen Israels politiker och armé.

Palestina, solidaritet! Leve Palestina och bojkotta Israel!

30 maj 2010

Slö att blogga...

... det är jag det. Jag har ingen drive och ork att blogga just nu med allt som pågår på jobbet. Helgerna hemma är så sköna och känns som livet, jobbet är bara en stressig röra just nu. För det mesta så är det inte så för mig på jobbet om än det förstås inte alltid är urkul. Men nu ska snart alla betyg sättas för de som sökt in så det blir sjukt stressigt. Nåja, man anar sommaren och snart är den här och före man anat det så är det semester. Under semestern blir det ju flytt också vilket känns både spännande och skrämmande.

21 maj 2010

Koll på lägenhet

Fick besök här vid 10 på kvällen av två som ville kolla på lägenheten. Låt oss säga att "mycket speciella" är ett snällt omdöme... Ja, tänk Robban och Berra i Sällskapresan I.

18 maj 2010

Livet

Så svårt det är ibland att hitta det goda livet. Det liv där man ber och arbetar på ett produktivt sätt och varje stund är en närheti med det stora gudomliga. Nu är det inte så. Jag jobbar och sliter och jag vet att det är en begränsad period med extra mycket jobb nu men det känns oöverstigligt. Jag längtar till semestern, gud vad jag längtar. Jag vill nog resa en sväng i alla fall denna sommar även om jag tänkt skjuta upp det. Jag har släpat R till polisen för cykelspaning och passansökan så nu är vi ett steg närmare målet. R har nämligen inget pass så vi kan inte åka iväg spontant förän han har skaffat ett.  Jag är sugen att åka till London dit jag har varit två somrar på raken och jag tror vi kan ha kul där men kanske blir det någon annanstans om det är billigt och bra. Rom eller Prag vore inte dumt!

Tack gud för det fina vädret, det har ändå gjort alla svårigheter och min arbetsbörda lättare att bära.

Människorna i de sista dagarna

Det skall du veta, att i de sista dagarna blir tiden svår. Då kommer människorna att tänka bara på sig själva och på pengar; de blir skrytsamma, högmodiga, fräcka, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3kärlekslösa, oförsonliga, fulla av förtal, obehärskade, våldsamma, främmande för allt gott, svekfulla, hänsynslösa och inbilska. De älskar njutningar mer än Gud. De bär fromheten som en mask men vill inte veta av dess kraft. Håll dig borta från dem. Det är sådana som nästlar sig in i hemmen och skaffar sig makt över stackars kvinnor som är tyngda av sina synder och drivs av alla möjliga nycker, som ständigt blir undervisade men aldrig lyckas komma till insikt om sanningen. Liksom Jannes och Jambres trotsade Mose, så trotsar dessa män sanningen. De har mist förståndet, deras tro håller inte måttet. Men det är snart slut på deras framgångar; deras galenskap kommer att stå klar för alla, så som det gick för de båda andra. (Andra Timotheosbrevet 3)

Bibellek

Jag brukar utmana mig själv att hitta tre stycken i bibeln genom att låta fingrarna glida längs sidorna och sedan låta dem röra sig på sidan och från där de hamnar läsa tre verser och försöka förstå dem och dess relevans i mitt liv. Verserna kan bli tagna ur sitt sammanhang men i denna övning eller lek som jag också kallar det så ska de förstås tagna ur sitt sammanhang. Detta blir bloggversionen av detta och jag har inte förberett så det blir val just nu när jag skriver.

"Jag ska stiga upp ovan molnen,
jag ska bli som den Högste"
"Men ner till dödsriket störtas du
längst ned i avgrundens djup"
De som ser dig skärskådar dig,
De granskar dig noga:
"Är detta den man som skakade världen
och fick riken att vackla"
(Jesaja 14:14-16)

En profetsia om Jesus kanske? Det skulle kunna passa, men "Jaget" och "duet" komplicerar. Vem säger "jag" i början, är jag "jag" och ska stiga upp ovan molnen och bli som den högste eller är även det Jesus? Men vem är det som ska störtas i dödsriket? Satan? Den som motarbetar den som ska stiga upp? Ja, jag tror detta "du" inte är specifikt utan till de som kämpar emot det goda och mot de onda krafterna som kämpar emot den som vill stiga upp. En troende skärskådas sannerligen, "varför dricker du alkohol?" "varför svär du?" "varför vill du bära det där på huvudet" osv. Men kan jag få ett rike att vackla? Ja, det vet jag inte.

I hela landet fanns inte skönare kvinnor än Jobs döttrar. Deras far lät dem ärva tillsammans med bröderna. Job levde sedan 140 år till och fick se barn och barnbarn i fyra led. (Job 42:14-16)

Tja, vad kan man säga? Kvinnor fick inte automatiskt ärva och Job levde länge, väldigt länge.

Därför skall jag göra er föraktade och ynkliga inför hela folket, för ni har inte hållit er till mina vägar, och ni gör skillnad på person när ni tolkar lagen. Har vi inte alla en och samme fader? Är vi inte skapade av en och samme Gud? Varför handlar vi då trolöst mot varandra och kränker det förbund som våra fäder slöt? Juda handlar trolöst, och man begår skändligheter i Israel och Jerusalem. (Malaki 4:9-11)

Oj... Nu blev det både lätt och svårt. När skrevs detta egentligen? Det hade tyvärr kunnat varit skrivet i går. Begrunda de två sista meningarna...

Vi har bröder och systrar överallt, inte bara våra biologiska, våra syskon i tron utan också de som inte delar vår tro, alla har gud skapat för att vi ska dela upplevelsen att vara människa. När gud skapade dig så skapade han dig med samma omsorg som din granne och i hans ögon är ni skapade av och för samma värde. Tron hjälper oss, men han överger oss aldrig, inte ens när vi tror det. Visst kan vi känna oss helt oberoende men det är en illusion. Han gör dock ingen skillnad mellan oss, på gott och ont och vi ska heller inte göra det. Inte mellan de som är kristna och de som inte är det. Inte mellan de som tror på gud och de som inte gör det. Inte mellan fattiga och rika. Inte mellan män och kvinnor. Inte mellan de som är födda just där vi står och de som kommer långt eller kort härifrån. Gud gör ingen skillnad, men vi gör skillnad.

Deltar i tävling

Jag är med i Fatimas sommaroutfittävling på hennes blogg. Kolla och rösta, på mig eller någon annan!

15 maj 2010

Övergiven och ledsen

R har gått ut för att, jo faktiskt, cykla... När ens cykelgalna flickvän får sitta hemma utan att cykla känns det jävligt bittert. Hoppas turen sög! Nä, nu ska jag inte vara missunnsam men allt jag vill göra är att åka ut på cykeltur och då känns det jävligt surt att han får det och inte jag. *Grr*

Jag har börjat leta cyklar och en mustang är den som ligger bäst till. R är väldigt engagerad i letandet, nästan till den grad att jag blir irriterad. Det är min cykel, inte hans och jag vill välja själv. Men jag vet att han menar väl och vill hjälpa mig men jag är ändå bitter. Jag tycker så mycket om honom att jag blir sur på mig själv för att jag känner så. Han är den bästa och förtjänar inte mitt dåliga humör men just nu är allt jobbigt för mig känns det som. Det är ingen ursäkt, men kanske en förklaring. Nu tänker jag snart börja laga mat och hoppas att han kommer hem.

Jag ber om ursäkt på förhand för detta alster som är hårdkryddat av bitterhet men jag hoppas att jag snart har en cykel så detta inte behöver irritera mig.

14 maj 2010

Katastrof

Min älskade cykel är stulen. Nu är det anmält och om gud vill så kommer den tillbaka. Jag är urledsen men jag väljer minsta motstånd och accepterar faktum. Jag litar på att gud inte ger mig en större börda än jag klarar och hoppas att detta bara är en av de prövningar som ges som stärker en i det långa loppet. Nu vill jag dock bara skrika men det löser inget. Otroligt sorgligt i alla fall... suck! Nu ska jag dricka sangria och se om jag blir gladare.

Vår!

Plantorna tar över mitt hem och det växer och knakar. Solen börjar titta fram och jag hoppas på en bra dag. Vi ska ut till Ersboda och handla blomjord, lever och lite annat smått och gott. En tjej har kollat på min lägenhet och R ska visa sin idag. Allt går mot flytt i rasande fart om än det inte är förän i augusti vi flyttar. Jag som inte är så förändringsbenägen har ångest fast jag vill flytta.

Igår skulle vi cykla men då tömdes luften ur R bakdäck. Jag hoppas verkligen det bara var ventilen som krånglade så vi kan fara ut. Jag älskar cykling så jag vill verkligen cykla med R. Funkar inte hans cykel så far jag nog snart ut själv, jag behöver den motionen och friheten. Ska sätta igång att cykla till jobbet också. Även om detta inte är huvudorsaken till min önskan att cykla så kan jag säga att gårdagens vägning inte gjorde saken bättre... Blä så mycket jag väger, stackars mig.

11 maj 2010

Jobb...jobb...jobb och lite ledigt

Nu är det värsta tiden på året, snart är det sista ansökningsdatum till högskolan och det är stora utgångar på g. Jag och de andrar lärarna jobbar på och gör vårt allra bästa men det är svårt att hinna ens det nödvändiga och aldrig ligger man bra till. Men det är bara att bita i och jobba på, snart är det sommar och semester... Vi ska ju som bekant flytta och det blir under semestern men utöver det skulle jag gärna få mig en sväng till London. Jag har rest dit två somrar i rad och jag älskar den staden (anglofil, javisst). I vinter vill jag gärna åka på en skön lite solig semester om det så är übercharter. Sol är ledordet liksom. Nåja, nu har jag minst en månad av hårt arbete framför mig med alla utgångar, tur man har sitt drömjobb...

10 maj 2010

Chockerande

Jag inser att jag kommer att flytta ihop med en sjuk man. Igår kom jag på honom med att ha tagit ytterligare en bild på mig när jag sover... Hämnden är ljuv, jag säger det bara...

9 maj 2010

Håller nog inte mitt löfte...

Jag lovade att jag inte skulle bli en modeblogg, men jag måste få visa min snygga maxiklänning från Indiska.

Här är jag i sagda klänning i den fromma posen. 


Här är jag i sagda klänning i den vilda posen. Olé! Det är verkligen praktiskt att ha en pojkvän när man vill visa upp sina nya snygga kläder. Det finns dock tillfällen när de är mindre praktiska. Till exempel när man han varit på stan och shoppat och lägger sig ned för en skön tupplur. Då kan det hända att de tar kort av nedanstående typ. Denna gång kategoriserar jag det som ett skämt, gör den j*veln det igen så är det trakasserier...


Så sött va? Notera hur jag kramar fjärrkontrollen i handen som en nallebjörn. Jag kan upplysa att jag ser ut som min mamma när jag sover också, putar med läppen på exakt samma sätt.

6 maj 2010

En dag

Idag blev det rutig klänning och lite lek med redigering.


En tidsresa, en rutig klänning i svartvitt, konstig färgfilm ala 70-talet och modernt färgkort... Nu lovar jag härmed att inte göra denna blogg till en sådan där blogg där man bara får se bilder på personens outfit, men då och då så kommer jag att visa upp vad jag har på mig eller vilka kläder jag har köpt. Jag gillar kläder men allt i moderation, man ska inte föda sin fåfänga mer än nödvändigt.

5 maj 2010

Passande?

Är det passande för en god kristen kvinna att bära något så flådigt som leopardmönstrat? Självklart! Vem satte mönstret på leoparderna?

En djurisk dag
























Ser full i fan ut enligt R på denna bild... Och lite busig kan jag väl gå me på att jag ser ut. Var tvungen att ha en djurmönster-dag idag. Även mina ballerinaskor var leopard... Ibland så undrar jag varför inte jag är med i svenska hollywood-fruar, bortsett från att jag inte är gift, min pojkvän är arbetslös, jag inte bor i Hollywood och att jag faktiskt har ett eget jobb. Men bortsett från sådana petitesser, är jag inte perfekt för jobbet?