28 december 2009

Jesus guds son

Jag tror att Jesus är guds son och han är min eviga inspiration. Vad det betyder att Jesus är guds son är jag inte säker på men jag mediterar och visualiserar detta som en del av mitt närmande till gud. Jag är dock inte på långa vägar klar med att förstå detta. Det påstås att Jesus är gud, men jag är inte säker. Jag kan inte säga med benhård säkerhet att Jesus är gud, men jag är övertygad att han är guds son och att hans närhet till gud inte kan överträffas av oss. Han är den som vi ska sträva att efterlikna och han är med oss i denna strävan med sitt ord och i våra hjärtan. För mig är Jesus som människa dock mer intressant än Jesus som gud för Jesus som människa kan jag närma mig. Kanske är det detta som är Jesus hemligheten. Ska fundera vidare och återkomma många gånger.

Tillbaka

Tack gud för möjligheten att umgås med mina syskon och tack gud för att jag återvänt hem helskinnad. Jag älskar mina syskon men det är skönt att kunna leva sitt liv som jag vill. Tack gud för att du gett mig nära och kära och att julen kunde tillbringas med dem. Jag ska snart återkomma till att skriva om Jesus när jag har tid och när gud kan ge mig assistans.

26 december 2009

Vid liv...

Jag kan meddela att jag överlevt 24 timmar bland sex katter, OK, tillbringade visserligen natten i en iskall husvagn med yllebyxor, nattlinne, kofta, mössa och två täcken på mig men gick levande ur detta också. Sedan tillbringade jag ganska många timmar med alla syskon och en massa djur då med. Visserligen har jag lite astma men mår rätt OK. Kanske är jag något chockskadad men jag känner mig övertygad att jag ser en morgondag.

24 december 2009

Tankar i natten...

Så var det julafton. Sitter i soffan hos brorsan i ett mörkt och släckt hus med så många tankar i mitt huvud. Julen är så speciell på så många sätt, rent religiöst så är den kanske inte så speciell för mig, jag har inte riktigt "kommit ut" så mycket till mina syskon att jag kan önska skjuts till kyrkan för julotta eller andra begivenheter om än jag skulle vilja. Samma sak gäller påsken som jag också gärna spenderar med familjen, att kräva att få gå till kyrkan dessutom flera dagar i rad skulle nog väcka spekulationer om jag helt tappat förståndet.

Julen ger mig så myckt blandade känslor, jag älskar verkligen att få vara nära mina syskon, men samtidigt så får jag så dåligt samvete för att jag inte far hit mer. Det är många orsaker till det. Sedan mamma dog så har jag inte längre något eget hem här. Visserligen är jag mer än välkommen till alla mina syskon, men då uppkommer problem nummer 1: djur. Jag är allergisk för alla pälsdjur som finns och 3 av mina fyra syskon är typ alla typer av djur med päls. Alltså kan jag bara bo hos en av mina syskon, min mellanbror. Det gör att varje gång jag ska hit så måste han och hans familj ta hand om mig om jag inte åker med någon till stugan och det är kanske inte alltid man vill det. Det är problem nummer två, att jag måste lita till bara ett syskons gästfrihet. Det där med att vara gäst är problem 3, det kan verkligen vara jobbigt att komma till ett ställe som inte är hemma även om man känner människorna väl. Problem nummer fyra har med staden att göra, jag hatar min gamla hemstad. Jag tycker den är ful, trist och jag orkar inte med den kollektivistiska synen på människor och att man förväntas vara samma människa hela sitt liv från man gått ut högstadiet. Att åka hit till den stad jag lämnade utan sorg känns lite panikartat varje gång. "Jag vill inte hit, jag vill inte" Det var jobbigt att vara så långt från mamma och släkten när man var van att ha dem runt knuten, men att flytta är det bästa jag gjort, äntligen kunde jag helt bli människa. Jag flyttade för att plugga, men också för att slippa min gamla hemstad, både universitetet och min nya stad frigjorde mig. Jag saknar mina syskon som jag vet inte vad, men taggen att komma till "skithålet" stoppar mig från att se dem och det känns löjligt, därför får jag skuldkänslor för att jag inte ser dem så ofta. Jag har inte sluta älska er, men jag har aldrig älskat Boden.

I morgon blir det jul hos syrran och hennes arsenal av katter... Usch är väldigt allergisk för dem så det känns lite jobbigt men jag längtar att få vara med henne och med hennes familj. Snö finns det mycket gott om så i år är det en riktig vit jul här.

God Jul och välsignelse!

21 december 2009

Treenigheten

Ibland gillar jag att chocka folk med att säga att jag inte tror på treenigheten. Nu är säkert redan någon upprörd och tycker att jag inte är en riktig kristen, men min vän, lugna dig, jag ska förklara.

ett plan är påståendet sant eftersom jag anser att det är en bristfällig bild av gud och att jag i mycket högre grad vill betona guds enhet än någon form av splittring. Gud är bortom vår fattningsförmåga och att dela upp gud i tre delar och säga "Se, det förklarar allt!" kan jag inte tycka är OK. Gud är ***. Gud är fadern, sonen och den helige anden, men samtidigt som närmar vi oss inte sanningen där utan snarare en fraktion av sanningen. För mig är inte treenigheten en lyckad bild av gud och i den bemärkelsen tror jag inte på den. Den tillför inget till min förståelse av gud och den skapar en bild av gud som tex judar och muslimer inte känner igen sig i. Vi kristna har en annan syn på gud än dem i och med att vi tror att Jesus är guds son, men jag anser inte att vår bild är så drastiskt olik som man kan tro om man ständigt hör talas om treenigheten, om en gud som är tre i en.

Gud är gud, och alla de beskrivningar som finns i bibeln är en fraktion av gud, ett redskap för människan att förstå och närma sig gud, men samtidigt måste vi acceptera att vi bara har tillgång till denna lilla begränsade del. Om man då begränsar denna fraktion ännu mer och insisterar på en förståelse i första hand utifrån tre små gudsbilder så begränsar man och fördummar man människan i hennes sökande av gud. Jag höll på ledas till konvertering på grund av hävdandet av treenigheten, våga se att gud är större! Jag ska återkomma med tankar om Jesus-guds son.

Väljer att hora mig...

http://www.bloggtrafik.nu/index.php?sponsor=elliha

Om ni vill ha fler besökare... Inte säker det funkar men man vill ju ha lite uppmärksamhet...

19 december 2009

Modernitet

Jag funderar mycket på det samhälle vi lever i och kommer ofta på mig att kritisera det moderna och samtidens åsikter. Samtidigt, när det kommer till kritan, så skulle jag helt vilja ge upp detta samhälle? Svaret är nej, förstås, vill jag nästan lägga till. Inte vill jag leva i en tid utan modern medicin, tvättmaskiner, datorer och än mindre en värld utan mänskliga rättigheter och demokrati. Tvättmaskiner är en en sådan där modern apparat som i mitt tycke är genuint nyttig. Förr tillbringade kvinnor hela dagar åt tvätt, för hand, vintertid i en isvak men sönderfrusna händer och blöta långa kjolar. Absolut inget jag avundas dem när det finns så behändiga saker som en tvättmaskin. På en timma är ett rätt stort antal plagg rena och man behöver inte övervaka den utan är fri att göra annat.

Jag inser att jag aldrig skulle kunna eller vilja ge upp det moderna samhället utan jag vill ha det bästa från det och kunna avvisa det dåliga. Ingen lätt balansgång, det förstår jag, ta en nyttighet som datorer till exempel. Alla som någonsin har använt internet vet hur mycket skit som finns där, men samtidigt så mycket spännande och intressant för att inte säga nyttigt. Jag kan inte avvisa varken datorer eller internet trots att det är ett tveeggat svärd, utan tvekan.

Utmaningen i mitt liv som jag ser det är både att avgöra vad jag vill ha i vårt nuvarande samhälle och vad jag vill avstå från och sedan att verkligen göra de rätta valen. Jag drömmer om att odla en stor del av min egen mat och kanske även föda upp djur till slakt som man gjorde förr och vara mindre beroende av pengar. Jag vill finna mina nöjen i min familj och mina vänner och i att göra saker som känns meningsfulla och viktiga för mig och för andra. Jag vill inte föda min materialism om än den redan nu nog är mer begränsad än genomsnittet. Lycka kommer inte från saker eller från att ha det perfekta hemmet utan från en god andlig hälsa, vänskap och kärlek. Idag finns verkligen en stark vinkling mot det materiella som ett sätt att fylla behov, men det är falsk. Självklart behöver vi mat på bordet, tak över huvudet och kläder och ibland kan en sak ge begränsad lycka, men inte djup och verklig lycka. Våga stå emot det värsta av det moderna, ta till er det goda av det gamla och skapa ert liv som de människor ni är.

7 december 2009

Svårigheter

Tänk så svårt det är att skriva i sin blogg ibland, på bussen från jobbet så har jag alltid tonvis med smarta kommentarer och bloggposter som jag tänkt ut, men tror ni att jag kommer ihåg dem när jag väl sätter mig vid datorn? Oh, nej inte så. Andra advent såg vi nu i söndags, jag tillbringade helgen i gott sällskap och var i kyrkan vilket dock var ganska så mycket slöseri med tid då predikan lämnade mig helt ljum. Det mesta jag fick ut av kyrkan denna gång var att tala med nya och gamla vänner vid kyrkkaffet. Nåja, människomöten är inte det sämsta, men i kyrkan väntar mer.

1 december 2009

Minaretförbud i Schweiz

Ni har säkert läst det redan, i tidningar och otaliga bloggar, tex Jinge att Schweiz infört minaretförbud. Löjligt kan man tycka, det är ju bara ett torn. Cherinochmohammed skriver om det från ett muslimskt perspektiv. En minaret är inte nödvändig för en moske, precis som kristna inte behöver ha kyrktorn på en kyrka, men det är en del av igenkännandet av byggnaden och den speciella typ av arkitektur som hör till. Men jag tänker på denna låt när jag hör om detta förbud.

Vi måste veta vilka vi vill ska vinna.